kaos i kambodja

Hej hej!

Efter fem dagars sol och bad i sihanouk ville (med tva dagars uppskjutning pa grund av att emelie blev sjuk) akte vi tillbaka till huvudstaden. Planen var att stanna en natt for att morgonen efter ta forsta basta buss till Ho Chi Min City, Vietnam. Vi blev dock tvungna att andra planen sa fort vi kommit till Phnom Penh och vi har nu varit har i over en vecka...
Det var namligen sa att i tuktuken pa vag till vart gamla guesthouse satt vi och njot av kvallsvinden som flaktade, plotsligt kommer en moppe upp brevid oss pa agnes sida och rycker tag i hennes vaska. Lika fort som de kommit upp brevid oss forsvann de ocksa ivag och var tuktuk hade ingen chans att hinna efter de i trafiken. Sa vi satt dar i tuktuken helt hjalplosa och sag Agnes vaska med pass m. visum, pengar, visakort, digitalkamera, mobil, mp3 m.m forsvinna ivag med sina nya agare!

Sa fort vi kommit fram till vart guesthouse fick vi hjalp av den snalla personalen att ta oss till narmsta polisstation. Den har veckan har agnats at att fixa nytt emergencypass, visum och nu vantar vi pa att visakortet ska komma ifran sverige.

Besvikelsen var stor da vi fick reda pa att Vietnam inte accepterade tillfalliga pass och att Agnes inte darfor kunde folja med dit. Emelie och Moa gor en snabbtripp i Vietnam medan Agnes aker direkt till Sodra Laos och moter sedan upp de andra efter ca 10 dagar. Sedan fortsatter vi resan som vanligt men med skillanden att vi beslutat att skjuta upp resan ungefar tre veckor.

Har i stan finns inte sa mycket att gora, sa vi spenderar dagarna med att ata, spela biljard, ata, sitta pa internet, duscha, ata, spela biljard, spela biljard, biljardrevanch och till sist kriga om vem som ska fa sova i egen sang och minuterna innan vi somnar den stora fragan; Vem ska bli tvungen att slacka lampan?!?!?!

Hojdpunkterna i veckan ar om vi gor nagon utflykt. hittils har vi gjort tva... Pa den forsta strosade vi runt pa central market bland friterade kackerlackor, grona sorjor, mycket speciella dofter av alla dess slag, klader, klockor och smycken.

Den andra utflykten gjorde vi tillsammans med tre norska jantor. Vi akte forst till marknaden for att inhandla 17 kg ris, pennor, papper och leksaker for att sedan aka vidare till barnhemmet Lighthouse. Nar vi kom dit var de flesta barnen pa utflykt men de som var kvar lekte vi med och de var hur gulliga som helst! I barnhemmet bor 20 barn i aldrarna 29 dagar till 15 ar och barnhemmet finansieras enbart av gavor fran besokande.

Vi kommer formodligen att aka harifran pa tisdag eller onsdag nasta vecka, det kommer att bli skont att aka vidare men samtidigt kommer det att kannas konstigt att lamna denna 30 m. langa gata som vi tillbringar hela dagarna runt. De flesta turister stannar bara nagra natter sa vi ar val igenkanda har och och tuktukforarna vet mycket val vad vi kommer svara nar de sa fort man visar sig fragar; Ms, tuktuk? Tuktuk, Madame? Ladies, tuktuk?

Nar vi skiljs at kommer emelie fortsatta att skriva i den har dagboken, agnes kommer skriva under sitt eget namn, mailen kommer nar emelie skriver, men stod garna agnes resa ocksa...

fortsatt kommentera, det ar sa kul att hora ifran er dar hemma. Vi har lagt upp lite nya bilder fran den sista kameran som finns kvar... (den haller vi nu i med jarngrepp...)

Hoppas ni har det bra i varvarmen! kramar agnes&emelie.