Backpacking.se

När man reser på det här sättet får man se den osminkade sanningen. Aldrig förr har jag upplevt den vara så brutal som i Mali. Landet tillhör världens allra fattigaste och det var något vi verkligen märkte av under vår resa genom landet. Den svält och det lidande vi har fått bevittna går varken att beskriva eller begripa.

Att resa här tar tid och är verkligen inte smidigt. Punkteringar, byte av hjullager, avgassystem som ramlar av och överhettade motorer tillhör vanligheterna, snarare än undantagen och säkerheten på vägarna är mycket dålig. Ändå är kanske det största problemet den hotbild som finns mot västerländska resenärer. Al-Qaida har starkt fäste i de norra delarna av Mali och kidnappningar har förekommit både här och i grannlandet Niger.

Trots en relativt ihållande känsla av maktlöshet inför situationen i landet och oro för min egen säkerhet är det långt ifrån odelat negativa minnen jag tar med mig från min vecka i landet.

Dogon var den absoluta höjdpunkten. Under tre dagar vandrade vi i bergsområdet, som med sitt storslagna kulturlandskap på egen hand motiverar den treveckorsresa som tagit oss hit. Då vi, efter den första dagens vandring, satt och såg solen gå ned över bergen och sedan sov under den gnistrande stjärnhimlen, upplevde jag den där underbara känslan av fullständig lycka som gör att jag helt enkelt inte kan tänka mig ett liv utan resor.