Med buss tvärs över Sydamerika

Att resa helt själv kan ha sina nackdelar. Mer än någon annan gång önskade jag att jag hade någon annan med mig när jag låg i sängen på ett ensamt hotellrum i Puno i Peru klockan fyra på morgonen, febrig, uttorkad, huttrande av köld och halvt döende (så kände jag mig i alla fall) i höjdsjuka.

Som tur är finns det ändå väldigt många snälla och hjälpsamma människor som, när dagen äntligen grydde efter en nästan oändlig natt, hjälpte mig till läkaren, bar min ryggsäck till busstationen och såg till att jag fick i mig något att äta och dricka.

När jag har berättat för människor i Sydamerika att jag åkte buss genom hela kontinenten har jag framför allt mött tre reaktioner. Dels de som har tyckt ”vad häftigt, en sådan resa skulle jag också vilja göra någon dag”. Men nästan ännu vanligare har det varit att få höra folk säga med häpnad i rösten ”va, är du galen, det är ju jättelångt!”. Detta trots att det knappast är någon ny och revolutionerande idé som jag hittat på själv – varje år reser tusentals backpackers kors och tvärs med buss genom Sydamerika.

Men kanske verkar det konstigt att jag (som dessutom kommer från Europa vilket betyder att jag har råd att betala för en flygbiljett) valde buss för att transportera mig från en punkt till en annan, från Bogotá i Colombia till Buenos Aires i Argentina i nästan rakt motsatta änden av kontinenten där min praktikplats väntade på mig en månad efter avfärden. För svenskar som inte rest i Sydamerika verkar det kanske också lite galet att ta bussen en sträcka som, om man skulle åka dygnet runt, tar sju dygn att tillryggalägga. Men då måste påpekas att bussarna i Sydamerika inte alls är jämförbara med bussarna i Sverige; på de sydamerikanska bussarna generellt är sätena bekväma, går att luta långt tillbaka, och precis som på flyget visas det film och serveras mat.

Besläktad med den senare reaktionen ovan är den tredje – förfäran över att jag reser alldeles ensam, när jag dessutom till råga på allt är tjej. Som om jag behöver konstant beskydd för att inte råka illa ut. I själva verket går det alldeles utmärkt att resa ensam, till och med som tjej. Självklart är det viktigt att iaktta ett visst mått av försiktighet, men det är det ju å andra sidan överallt.

Men visst, det är jobbigt ibland. Något man får vänja sig vid är till exempel att alla möjliga män hela tiden, mer eller mindre öppet, försöker flirta, särskilt om man är blond (och den sydamerikanska definitionen på blond är väldigt mycket bredare än den svenska). Detta får åtminstone mig att känna mig mer som ett objekt än en person. Det är inte det att jag inte tycker om uppskattning, det kan vara roligt, men bara när den känns ärligt menad och inte får en att känna sig utbytbar snarare än uppskattad. Men detta är framför allt ett störande moment, det har aldrig fått mig att känna mig osäker eller hotad under resan.

Att resa helt själv kan ha sina nackdelar. Mer än någon annan gång önskade jag att jag hade någon annan med mig när jag låg i sängen på ett ensamt hotellrum i Puno i Peru klockan fyra på morgonen, febrig, uttorkad, huttrande av köld och halvt döende (så kände jag mig i alla fall) i höjdsjuka. Som tur är finns det ändå väldigt många snälla och hjälpsamma människor som, när dagen äntligen grydde efter en nästan oändlig natt, hjälpte mig till läkaren, bar min ryggsäck till busstationen och såg till att jag fick i mig något att äta och dricka.

Men att resa själv har framför allt sina fördelar. Jag hade en ungefärlig idé om hur jag skulle resa, men flera gånger under färdens gång la jag om rutten och stannade längre eller kortare än jag från början tänkt mig på de olika platserna, för att jag tyckte om stället, eller för att jag lärde känna roliga människor som jag ville stanna eller resa iväg med. Det kunde jag göra precis som jag ville utan att behöva anpassa mig till någon annan. Dessutom är det väldigt mycket lättare att lära känna människor på egen hand. Att resa själv behöver inte på något sätt betyda att man är ensam. Vandrarhem, uteställen, stränder och långfärdsbussar är några exempel på utmärkta ställen för att knyta nya bekantskaper.

Nu är min praktiktid i Argentina snart slut, och om någon månad är det dags för mig att åka tillbaka till Colombia för att ta returplanet hem till Sverige. Den här gången tar jag flyget istället för bussen, för att kunna stanna så länge som möjligt här i Buenos Aires. Men skulle jag någon gång få chansen att göra en liknande resa igen skulle jag inte tveka en sekund!

13 kommentarer på Med buss tvärs över Sydamerika

  1. Sara

    Bra skrivet! Tacksamt med en sån här artikel när man själv ska till Sydamerika och ta sig runt med buss i 5 månader 🙂

  2. martina olsson

    jag tycker att det ÄR galet att åka buss i SA, har själv åkt runt i 14veckor. Men det är ju galet på ett väldigt roligt vis:)Och bussarna går inte att jämnföra, antingen är de, som du skriver, som att flyga, eller så är de åt andra hållet. Och man är alltid lite för lång för benstöden på bus cama..

  3. Magnus Ivansson

    Just de där ”va? ensam?” kommentarerna är så sköna. Och det där ”oförståendet” till vissa saker som man själv tycker är ”top of the line” är så tråkiga…

  4. jasså

    aha goa minnen från den tiden jag körde sydamerika runt i buss fan 3 veckor sammanlagt (slitsamt) blev det men fick se mycket =)…

  5. Annika

    Jag gjorde praktik på UNFPAs (FNs befolkningsfonds) kontor i Buenos Aires i ett halvår.

  6. Alexander

    Tjenare! Jag åker sydamerika runt om ett par veckor själv. Med din artikel har du tagit bort det mesta av min nervositet..tack som fan!

  7. Astrid

    Tack för trivsam läsning!
    Hur fick du den praktikplatsen? Och vad innebar den? Det låter minst sagt spännande. Kan du inte berätta lite mer om den?
    Tack på för hand!

  8. Tina Sundelin

    Vilken perfekt artikel att läsa! Ska åka runt ensam i Sydamerika om knappt ett år och har känt mig lite orolig, men nu är jag på bättre tankar. Tänker förstås fortfarande vara försiktigt, men det är alltid tryggt att veta att någon annan har gjort det och kommit fram!

  9. Marlene Johansson

    Jag har planerat att resa till sydamerika på egen hand. Blond ung svensk tjej :p Fått höra mkt om det. Detta lugnade mig o övertygar mig att jag klarar det. Tack! (:

  10. Frida

    Någon som har en aning om hur lång tid det tar att åka buss mellan San Pedro de Atacama (chile)- Uyuni (bolivia) ?

Svara till