Barongen dansar på Bali

På Bali i det annars muslimska Indonesien möter man, i fest och vardag, hinduismens mytiska väsen, Brahma, Vishnu, Shiva, Paravasi, Hanuman, Ganesha, Durga med flera. Att lära känna dessa figurer är ett sätt att göra resan rikare.

Bali har en egen version av hinduism med mytiska väsen som man inte möter i Indien. Här spelar demoner och andar en ännu större roll i människornas liv, från födelse till död.

Ordet myt betyder i dag ofta lögn, en grov förenkling av ett kulturellt/religiöst begrepp. En myt är dock ursprungligen en berättelse om gudomliga gestalter, ofta i kamp mot onda makter och varelser. Ljusets seger över mörkret i skapelsens gryning, exempelvis är en universell myt, inom hindusmen firad under högtiden devali. I många kulturer gestaltar man myterna som drama och dans, liksomi bildkonst. I detta sammanhang möter vi på Bali en rad dansformer, till exempel kecak, legong och barong.

Barongen är en till synes anskrämlig figur, delvis påminnande om ett lejon och en hund. Han är dock i det godas tjänst – i ständig strid mot Rangda, ondskans främste företrädare. Man kan beskåda Barongen i dansföreställningar på flera platser på ”gudarnas ö”, främst på friluftsteatern i Utbud, Balis konstnärliga centrum.

Föreställningen ackompanjeras av s k gamelanmusik, suggestivt följsam i dansdramats växling mellan våldsamt, tragiskt och komiskt. Här blandas en rad instrument, till exempel trummor, cymbaler, rytminstrument och gonggong.

Handlingen
Drottning Dewi Kunti har lovat att offra sin son, prins Sadewa, till Rangda.I ett dramatiskt förspel gör Barongen entré med utåtstående, stora tänder som rytmiskt gapar och sluter sig. Man ser fötterna av de tvådansare som bär upp den väldiga kroppen. Han åtföljs av apan, som dansar omkring, klättrar i träden och med sitt apspråk är mycket underhållande.

Barongen råkar i strid med tre maskerade palmvinstappare. En av dem får sin näsa avskuren. Så intas scenen av två graciösa danserskor, som välkomnar publiken. Dewi Kuntis tjänare beklagar djupt det sorgliga att prins Sadewaska offras. En stridshäxa skrämmer bort dem. Nästa agerande är drottningens minister, Pathin. Hans dans övergår i meditation.

Drottningen säger sig inte ha hjärta att offra sin son till en hemsk död. Hennes klagan avbryts av en ny häxa som förtrollar henne. I det tillståndet ber hon sin minister föra sonen till Rangda.

Pathini har svårt att lyda order men förtrollas också han av häxan. Han för prinsen till Rangdas skog och binder honom vid ett träd.

Här träder en rikt hårbevuxen gud in i handlingen, guden Siwa med makt över död och liv. Siwa tycker synd om den dödsdömde och gör honom odödlig. Strax gör Rangda entré i egen ond och hög person. Hon vill genast döda prinsen, men det går bara inte. I stället dödar Sadewa Rangda.

Nu är vi framme i sjätte akten. Rangdas lärjunge, Kalika, råkar i strid med prinsen. Denna strid mellan gott och ont är oavgjord. Kalika försvinner in i meditation och förvandlas där till ett vildsvin. Detta slås till marken och dödas av Sadewas tjänare.

Efter ytterligare en förvandling bakom scenen kommer Kalika tillbaka som en flaxande fågel för att dödas en gång till. I nästa förvandling blir Kalika Rangda själv, medan Sadewa blir Barong. Så, i sjunde och sista akten, kommer dramats upplösning: Barongenskrigsdansare och vapendragare anfaller Rangda. Också nu oavgjort. Sens moral: Striden mellan gott och ont fortsätter och fortsätter. Kan någonsin den ena eller den andra vinna och göra livet helt gott eller helt ont?

I raseri över att inte ha vunnit kampen mot Rangda riktar Barongens krigare dolkarna mot sina egna bröst, men eftersom de befinner sig i trance kan knivarna inte tränga in genom huden.

Tillståndet av trance bryts av en präst som stänker heligt vatten över ”skådespelarna”. Förtrollningen är bruten. En kyckling offras.

1 kommentar påBarongen dansar på Bali

  1. Jakob

    Jag har läst dina intressanta artiklar och gläds över att få dela samma intresse- Sydostasien och dess religioner. Fortsätt att skriva Bertil!

Svara till