Smultronställen i Ecuador

Tänk dig ett land med en lång kustremsa och underbara stränder. Tänk dig ett land med höga berg som toppas av vulkaner. Tänk dig ett land med djup, spännande regnskog. Tänk dig allt detta samlat på en liten, överkomlig yta. Det är Ecuador. Lisa tipsar om hennes egna smultronställen i ett land där det finns något för alla.

Min första upplevelse i Ecuador var en weekend i regnskogen. Efter en lång, lång, lång bussresa kom vi fram till den lilla byn Misahualli. Misahualli ligger en timme utanför Tena som sägs vara grinden till regnskogen. Kommer man från Quito är det cirka fem timmar med buss till Tena, och där får man byta buss (anledningen till att vår bussresa blev så lång var att vi först åkte till Coca som är åtta timmars nattbuss från Quito, och sen tog en sex timmars buss till Tena).

I Tena finns det jättemycket olika aktiviteter att göra, forsränningen här sägs vara den bästa i Ecuador. Men, jag rekommenderar alla att åka ifrån alla turister så snabbt som möjligt och ta sig lite djupare in i regnskogen. Misahualli är en liten by där allt är samlat kring torget. Torget som är bebott av apor som man ska passa sig för. I ärlighetens namn vet jag inte om man kan säga att man flytt alla turister genom att åka hit, men för oss kändes det så.

Vi var i princip ensamma när vi var där. Väl där bokade vi en regnskogstur på två dagar. Vi åkte kanot på floden, bodde i en lodge mitt i regnskogen, vandrade till ett vattenfall och stötte på både apor, ormar, spindlar och vackra fåglar. Det var en helg med mycket fysisk aktivitet (vandring i nästan 100 procents luftfuktighet är en kamp kan jag lova), men det var en helg jag alltid kommer att minnas. Och Misahualli kommer alltid att vara en av mina favoritplatser i Ecuador.

Mitt absoluta favoritställe är den lilla byn Vilcabamba i södra delen av landet, bara någon timme från Perus norra gräns. Byn ligger i vad som är känt som ”The Valley of Longeviety”. Här sägs det att de äldsta människorna i världen bor, många påstår sig vara 130 år eller mer. Lugnet här är svårt att beskriva. Vi fyllde våra dagar med att ligga i hängmattor och titta på filmer, vi köpte billiga massagebehandlingar (om jag minns rätt så kostade en helkroppsmassage i 60 minuter 10 dollar), satt på den stora terrassen och såg på utsikten.

Vi slappnade helt enkelt av, vi hade semester. Om man vill så finns det många aktiviteter och många hostel erbjuder guidade vandringar och ridning i naturreservat. Trots att det ligger i Anderna så märks den sydligare breddgraden då det är ett behagligt klimat med stabilt väder. Vilcabamba kryllar av backpackers som antingen precis kommit från Peru eller som är på väg dit, men det är ändå värt en tur dit. Vi stannade två dagar mer än planerat och än i dag, ett och ett halvt år senare, tänker jag på det som mitt paradis där jag träffade massor med härliga människor och njöt av hur enkelt livet ibland kan vara. För att ta sig hit norrifrån (vare sig Quito eller Guayaquil) tar man bussen mot Loja. Från Quito tar det cirka 20 timmar. Sen från Loja är det ungefär 50 minuter kvar.

Det är svårt att tänka sig en lista över favoritställen i Ecuador och inte ha med Galápagos. Jag spenderade åtta underbara dagar på en liten båt i denna ögrupp. Hit flyger man från Quito eller Guayaquil. Och det känns i plånboken, men det är värt vartenda öre man betalar. Totalt tror jag att jag betalade 13 000 kronor. Då är det inklusive flygbiljett tur och retur och åtta nätters helpension med guide. Att besöka dessa fascinerande öar är något man aldrig glömmer, och det finns vissa ögonblick som är mer etsade i minnet än andra.

Bland annat mötet med tre lekfulla sjölejon under en snorkeltur. Spänningen och lyckan över att simma runt tillsammans med dessa vackra djur är obeskrivbar, att sedan också se gigantiska stingrockor, två meter långa hajar, färgglada fiskar och blixtsnabba pingviner, ja då är det underförstått att snorklingen här är första klass. Ett annat minne som är starkare än de andra är besöket på Isla de Española. Här fick vi se en tre månader gammal albatross sträcka ut sina vingar bara en meter ifrån oss.

Att uppleva alla dessa underbara ögonblick, och sedan åka tillbaka till båten. Få en underbar middag serverad och sedan gå upp på däck och se solnedgången. Och efter att man legat på båttaket och tittat på stjärnorna ett tag gå och lägga sig och somna till sjölejonens läten, det är något man aldrig glömmer.

Mitt sista favoritställe, som jag älskar mer än något annat, det är Quito. Denna underbara, varierande huvudstad som ligger så fint placerad i en dal mellan vulkanerna. Att promenera runt i El Centro Historico, gamla stan, och köpa en batido från en liten kiosk. Sedan gå och sätta sig på en bänk vid Plaza Grande och titta på folk. Solen skiner. Och har man tur kan man se den snöklädda Cotopaxi.

För mig är Quito staden med det hjälpsamma folket. Staden där man ena stunden kan vara tillbaka i tiden, och en bussresa senare vara i ett modernt köpcentrum. El Centro Historico är helt klart bland det bästa Quito har att erbjuda. Men marknaden i Parque El Ejido på lördagar och söndagar är också bra, väldigt lik den i Otavalo, fast mindre. Parque Carolinas i New Town är perfekt för långa promenader borta från alla avgasmoln. Och Mariscal är den perfekta utgångspunkten för fortsatta resor i landet.

Här finns även en hel del av mina favoritrestauranger. Den absoluta favoriten är helt klart La Chocolateria i hörnet på Plaza Foch, Xoco. Här finns till och med chokladpizza på menyn. Boca del Lobo har underbara crepes, och på Papaya Net kan man ringa hem för bara några cent i minuten.

Det finns så otroligt många fler ställen man skulle kunna ta upp. Montañita, den lilla surfarbyn vid kusten. Baños vid vulkanens fot. Mindo mitt i den frodiga molnskogen. Quilitoa högt uppe i bergen med sin underbara krater. Men jag lämnar det åt er att upptäcka själva.