Landvägen ensam tjej till Indien
En kall dag i november sa jag upp mig från mitt arbete på vikingline för att ännu ge sig ut på en långresa. det här året var mycket svårare än andra år, kunde inte bestämma mig var jag skulle åka. så när dagen kom i januari packa jag bara väskan och tog en 20 timmarsbuss till prag.. där börjar äventyret.
Jag stannade 5 dagar i prag, här fanns knappt några turister pga kylan, lite argentinska killar och jag men jag stortrivdes trots snöstormar och drack massa goda shots och hade det bra! sen tog jag bussen ner mot budapest med stopp o bratislava, Budapest är absolut min favoritstad i östra europa, här stannade jag 8 dagar och hängde runt barerna och shopping centrumen! sedan begav jag mig mot bulgarien med ett stopp i serbien. på bussen mot sofia bulgarien blev jag sjuk! nu menar jag riktigt sjuk! utslag överallt, svårt at andas, fick ren panik!
efter vikinglines skabbepedemi blev man ju rädd att man va smittad, så efter besök på dryga 6 sjukhus o 4 timmars promenad hitta jag äntligen en läkare som konstatera att jag är allergisk mot något (vad vet jag inte än) och jag fick betala 30 euro.. fick 3 sprutor o massa medicin och stannade på sjukhuset den dagen! så va man botad!
träffade i bulgarien 2 danska killar som jag tog följe med till istanbul! första gången under resan som jag träffat nån turist att åka med (hade ännu inte träffat nån som skulle genom iran så blev mer o mer orolig) I istanbul trivdes jag som fisken i vattnet tills jag fick massa saker stulet bla kameran, alla kort förlorade.. trött på staden begav jag mig mot ankara för visumet till Iran! Ankara är turkiets huvudsatd men absolut inget att göra där! första morgonen i ankara begav jag mig mot iranska ambassaden, då det e relativt dyrt att åka taxi i turkiet tog jag bussen mot ambassad området och sen fick jag med en gammal lonley planet karta leta mig fram. lyckades efter många om och men hitta ambassaden (o många backar) här neka dom mig direkt, sa att jag som ensam tjej absolut inte fick åka in i iran, här träffa jag även ett tyskt par som väntat 3 veckor på sitt visum.
dom berätta för mig att det var enklare om jag hade mitt pakistanska visum först. så nu var det dags att leta upp pakistans ambassad! efter en lång oändlig backe kom jag dit! men dom ville ha ett rekodemmationsbrev från sveriges ambassad! så jag begav mig mot en internetstation och leta upp adressen till sveriges ambassad i ankara. efter timmar av promenad hitta jag den! här neka dom mig ett brev och var allmänt otrevliga. till slut efter lång tid gav dom upp och skrev ett brev åt mig jag kunde hämta nästa dag. så på 2 dagar fick jag mitt pakistanska visum och gick då mot iranska ambassaden igen, var där utanför prick 8.00 när dom öppna . Den dagen var dom så trevliga och pga jag fått vänta förut fick jag mitt visum på 15 min!så efter 4 dagar i ankara fick jag äntligen åka! tjohoo!!
jag var dock lite nervös inför iran, på gränsen till iran gick gränspolisen ut och stirrade på mig och undrade hur jag egentligen fått ett visum! dom godkände iaf min klädsel och släppte in mig i landet men skakade dysert på huvudet när jag som tjej passera gränsen själv. här träffa jag en ung iransk kille som talade lite engelska, när vi kom fram till tabriz hitta jag ingenstans och bo och fick bo hos honom. så här var det hela tiden i iran, bjuden på kakor, te middagar.. Alla var så snälla! då jag började lita starkt på människor där tills jag blev överfallen i yazd. blev inbjuden till en man o hans familj på te, när jag kom dit var inte hans fru där och mannen tryckte ner mig i backen och försökte få av mig kläderna. tills slut lyckades jag slå mig fri och sprang nerför gatan med scarfen i ena handen och skorna i andra… var hemskt! började få panik i södra iran och blev utdragen i öknen av 3 unga killar… lyckade även där ta mig loss och slänga mig in i en annan bil, antar att jag hade otur men ville snabbt in i pakistan!
så gränsen till pakistan korsade jag med 5 turkiska killar, ska bli skönt att slänga slöjan tänkte jag tills jag insåg att pakistanska kvinnor är ännu mer täckta (om dom ens visar sig ute). pakistan var ingen chock då jag rest så mycket i indien men visst var man uttittad! jag trivdes iaf men efter 1 månad i iran o pakistan var det skönt att komma in i indien igen, jag kunde andas!
sen blev det vila i goa och parta i europa innan jag kom hem för en vecka sedan! resan har varit så lärorik och jag har lärt mig många läxor inför nästa resa till iran och pakistan.. som ska bli snart igen! Iran har ett fantastiskt folk, pakistan är så roligt och man får nästan allt gratis! budget.. ca 5 dollar om dagen!
vad som stör mig är att det är svårare för kvinnor att göra såna här resor, fick jag verkligen uppleva trots att detta var min femte backpackingresa själv går den inte att jämföra med någon annan! så tjejer om ni ska till iran och pakistan o även vissa delar av turkiet! var hådhudade men missa inte länderna! helt fantastiskt!
Svara till
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.