Florens – från ett annat perspektiv

Om Florens har det skrivits otaliga guider om vad du ska se, var du ska äta och hur du ska ta dig fram. Men Sophie vill bjuda på fakta om dagens Florens som ligger utanför de vanliga guideböckerna. Och såklart några smultronställen och restauranger utanför innerstaden som är värda ett besök.

Florens är en av de italienska städer som i stort sett alla som kommer till Italien besöker, en så kallad skyltfönsterstad, città vetrina, vilket onekligen speglar vardagen för florentinarna. En stad som i italienska mått inte är speciellt stor, cirka 370 000 invånare, men vars gator fylls till bredden av turister de flesta av årets månader och ger känslan av ett ständigt myller. Trots sin ringa storlek är Florens en stad vars gator fylls av personer som pratar alla världens olika språk. Turister och invandrare, språkskolestudenter och människor som vill prova att leva en tid i Italien för konsten eller modets skull.

Innerstaden har genom decennierna drastiskt förändrats från en italiensk medelstor stad med genuina småbutiker och hantverkarbodar till en stad som satsar på turism och utländska investeringar. Visst finns många kvarter kvar och Florens berömda hanverkare inom främst skinn, men Florens innerstad speglar inte längre den toskanska mentaliteten till lika stor grad som ute på landsbygden eller i mindre samhällen.

Många florentinare har successivt flyttat ut mot periferiområdena, som i vissa fall är otroligt vackert belägna, dels för att komma undan de höga priserna överlag som trissats upp och dels för att få en vardag som inte innebär lika mycket turism. Men långt ifrån alla ser det som något negativt och för de yngre generationerna är det ju självklart att Florens innebär just ett myller av nationaliteter och turisminriktade näringar – och stadens charm finns fortfarande kvar. Det finns inte en florentinare som inte är stolt över sin stad, även om de sen precis som alla andra italienare älskar att gnälla över det ena och det andra. De är stolta över sina berömda byggnader, över Domen, Ponte Vecchio och Piazza Signoria och det är väl medvetna om Florens betydelse genom tiderna.

Just det, Florens betydelse för Italiens, och världens historia, gör givetvis att man inte kan undgå att dras in i beundran och nyfikenhet. Arkitekturen och de smala kullerstensgatorna, broarna över floden Arno och kullarna med olivlunder och popplar som staden ligger inbäddad i. Mycket utav charmen med Florens ligger i att det är en stad som stått emot trenden med höga hus. Florens är en låg stad och ser man ut över staden från de olika utsiktsplatserna ser man att det fortfarande är kupolen på Domen som spejar ut över de låga röda tegeltaken.

Det är min bestämda åsikt att alla som besöker Florens ska se ut över staden från någon av kullarna. Den berömda terrassen Piazzale Michelangelo, som man når även med vanlig lokalbuss är ett utmärkt exempel, och bjuder på en bedårande utsikt. Och på natten när stadens ljus glittrar i floden är det svårt att föreställa sig en vackrare stad.

Självklart har den moderna arkitekturen nått även Florens, och just nu restaureras den norra periferin, Novoli, och det växer fram moderna byggnader, parker och trafikleder. Men än så länge syns det knappt i den klassiska vyn över staden. Här hittar man redan flygplatsen och nya universitetscampus för några av de största fakulteterna och längre fram ska en pampig domstolsbyggnad invigas.

Allt detta för att flytta ut en del av folkmyllret från den gamla stadsdelen. Men även andra förändringar vittnar om en stad som förändras, sedan en tid tillbaka bygger man spårvagnslinjer som ska knyta samman bland annat flygplatsen och större periferiområden med centrum. En fråga som är mycket omdebatterad speciellt med tanke på att en av linjerna ska passera Domen och dess piazza som man för övrigt precis stängt av för biltrafik.

I Florens som i många andra italienska städer är fotbollen ett självklart inslag. Och i stort sett alla florentinare har sin åsikt om laget och hur de bör eller inte bör spela. Florens lag, la Fiorentina, bär som enda lag i Serie A, lila som klubbfärg. Att se lila flaggor, mopedhjälmar och halsdukar vittnar om att fotbollslaget är ett dagligt och levande inslag i vardagen. Stadion som inte är speciellt stor anses vara en bortaplan som är svår, och Fiorentinas publik sparar sällan på krutet.

Om man som turist har turen att besöka staden när någon av hemmamatcherna går av stapeln, bör man ta chansen och uppleva en match. Mer om hur man gör för att gå på fotboll, och om italiensk fotboll över lag, finner ni i min artikel om den italienska fotbollen.

Vad gäller det florentinska och toskanska köket hör den blodiga steken, bistecca fiorentina, till klassikerna. När galna ko-sjukan var som mest i ropet drogs tillståndet in och florentinarna fick vänta några år innan det var fritt fram att hugga tänderna i en av stadens mest berömda rätter. Och vad vore väl en kötträtt i Florens utan ett Chianti-vin? (som uttalas ”Kianti”).

När det kommer till restauranger äter man för det mesta bra inne i Florens innerstad. Men det är helt klart värt att ta en hyrbil och besöka landsbygden och hitta allt från riktiga familjedrivna trattorior där man äter utmärkt till överkomliga priser, till gourmetrestauranger som nästan bara florentinarna känner till. Många agriturismi (bondgårdar som hyr ut rum) kan vara guldkorn både vad gäller deras egen hemlagade mat och vad gäller restaurangtips utanför staden. Och våga fråga var man äter bra. Det finns inte en italienare som inte uppskattar att få ge restaurangtips!