Kenyas baksida – Nairobi

För många som reser på safari till Kenya, är landets huvudstad Nairobi bara en ankomstplats, en plats där man mest bara väntar innan man beger sig söderut mot Masai Mara. Staden har ett ökänt rykte om sig för stor brottslighet och våldsamheter, och kallas av många för ”Nairobbery” på engelska.

I slutet av förra året i samband med valet i Kenya bröts stora våldsamheter ut i landet, och även Nairobi drabbades hårt. Särskilt området kring flygplatsen var väldigt utsatt och turisterna valde att åka någon annanstans och researrangörerna valde att ställa in sina resor till landet. Det var då jag valde att packa ryggsäcken och bege mig dit för att se hur det verkligen såg ut och hur situationen var i landet.

Jag anlände också till ett Nairobi som var mitt uppe i en tid mellan våld och lugn, och givetvis talade många om hur läget skulle bli den närmaste tiden. I taxin på väg från flygplatsen in till centrum kunde jag se hur byggnader hade blivit förstörda och uppbrända, och den militära närvaron fanns alltid nära. Det var som om man hela tiden väntade på att något nytt skulle bryta ut, och inte riktigt vågade andas ut helt.

Under de närmaste dagarna av min vistelse blev läget bättre och jag besökte många av stadens mer ljusskygga delar, delar som man kanske skulle kalla för ”skumma” i folkmun. Det finns en mängd av illegala spelhålor och nattklubbar i både centrala delarna av staden och i dess utkanter (som i t.ex. området Westlands), som kanske är svårt att hitta till, men väl värt ett försök, och försöker man sedan bara smälta in, tror jag alla med jakt på lite spänning ser det som en rolig upplevelse. Västerländska män kan dock finna det besvärligt med den mängd prostituerade som ständigt uppvaktar dig, men man lär sig med tiden att visa att man inte är intresserad.

Något av de områden som blev värst drabbade under våldsamheterna var kåkstaden Kibera, som är en enorm kåkstad i utkanten av Nairobi. Man hade varnat mig för att det under detta läge som landet befann sig i, inte var säkert att gå in i det området, men jag fick en lokal guide att ta mig dit, och efter att ha mutat oss in, fick jag med egna ögon se den gigantiska kåkstaden, och även hur hårt området hade blivit drabbat. Tydligen hade flera sammandrabbningar ägt rum just här, och flera hus var sönderbrända och totalt raserade.

Själva staden Nairobi upplevde jag som levande och med mycket puls, även om två personer som bodde på samma hostel som jag blev rånade utanför en nattklubb vid två olika tillfällen. Jag lämnade Nairobi efter ett par veckor med en förhoppning om att jag faktiskt hade sett den andra sidan av Kenya. Inte bara den sidan som man ser i resebolagens kataloger med färgglada djur och leende Masaikrigare, utan även den smutsiga, undangömda och kanske lite mer verkliga bilden av landet.

5 kommentarer på Kenyas baksida – Nairobi

  1. Sandra Kanstad

    Jag kan inte helt førstå i detta om du gillade Nairobi eller inte?
    Jag var sjælv dær i December – Januari, och var dær under oroligheterna. Jag var inne i Kibera innan detta skedde. Jag ælskade Nairobi. Det var otroligt trist det som hænde, men nu ær dom i full gång att bygga upp allt igen.
    Och jag blev också bestulen på gatan i stan, och iom att jag inte visste att detta var vanligt på den gatan, och att mænniskorna i stan HATAR ficktjuvar, så gjorde jag något jag inte borde ha gjort. Jag jagade killen som hade handen i fickan på mig. Det drøjde inte många sekunder innan det var tio femton personer efter honom. Jag fick tillbaka pengarna han fick tag i, men det var den andra grabben som jag inte sprang efter som tog min telefon. Men dom var inte nådiga mot han dom fångade! Men nær dom hade fångat honom, så førklarade dom som hjælpte mig att dom ville att jag skulle kænna mig trygg! Det var dærfør dom hjælpte mig.
    Uhuru park var vi också i, en ganska mysig park med en liten lekplats. Kanske man inte skall vara dær på kvællen, men på dagen var det ganska mysigt.
    Nairobi var en fantastisk stad, och jag skall tillbaka i september,stannar dær till øver nyåret. Oavsett vad som hænde, så ær mænniskorna fantastiska och vi har många fina vænner dær.

  2. Joakim Dahlin

    Jag bodde i Nairobi under 5 månader förra året, och arbetade på universitetet där. Jag själv utsattes aldrig för några ”hemskheter”, och jag kan inte påstå att jag någonsin var rädd. Självklart vandrade jag inte på natten i onödan om jag skulle någonstans, taxi är det rätta valet. Uhuru park är en jättefin park som man utan tvekan kan besöka. Det är möjligtvis onödigt att besöka slumområdena, på samma sätt som att man inte bör hänga hela dagen kring ”plattan” i stockholm med plånboken i bakfickan. Jag anser att du har fel när du säger att Nairobi är Kenyas baksida. Enligt min mening verkar det som att du har letat efter fel på staden, istället för att uppleva den för vad den faktiskt är. Människorna är underbara, staden är modern och omgivningen är magnifik. Hoppas att du kan se staden för vad den är om du åker dit igen. Du kanske ska gå på någon av kikuyornas Nyama choma (grillfest med dans), besöka någon av museerna eller bara ligga i gräset i någon av parkerna…

  3. Anders N

    Jag förstår inte alls poängen med artikeln. Vad ska jag se och vad ska jag inte se? Jag får känslan av att artikelförfattaren vill visa för resten av världen hur.. annorlunda han tänker? Men det imponerar inte. Inte på mig iaf.

  4. Isabel Lundén

    jag vill bara tillagga till sandra skrev att skrik for gud skull inte tjuv!!!!!! jag har sett tjuvar bli sparkade o slagna blodiga med diverse tillhuggen, det ar inte ovanligt att man satter elsd pa dem eller slar ihjal dem. sa vill man slippa ha det pa sitt samvete sa lat for guds skull tjuvarna ga. res helt enkelt inte med saker som du inte kan acceptera att de blir stulna.

  5. Sandra Kanstad

    Isabel: Precis! Detta visste jag inte om nær det hænde mig. Men var lite skakis efter jag fick reda på det. Som ”tur var” var det inte han som jag jagade som hade min telefon…

Svara till