Laos – ett välkomnande land, del 1

Bertil berättar om landet Laos, dess historia, befolkning och politik. Följ med till landet som ofta hamnar i Vietnams och Thailands skugga.

På fest hos Hmongfolket
Vi är på en fest hos Hmongfolket. Det är grönt och varmt i en park utanför Luang Prabang, Laos gamla huvudstad.  Regntiden är över nu i november. Stilla flyter en mindre flod förbi för att senare förena sig med Moder Mekong.

För ett ögonblick tror vi oss vara på en gammaldags fest i sameland. Färgglada dräkter med dekorativa huvudbonader och prydnader alltifrån silverarmband till halsband av mynt. Det dansas, spelas, äts och dricks. Det berättas historier. Hembrännerskans platskärl fylls på. Bordet med frukter och godis lyser under palmerna. En grupp ungdomar i tonåren bildar två led. Par om par kastar flickor och pojkar en boll mellan sig. Vi avvaktar. Plötsligt missar en pojke sin flickas boll. Han ersätts av en ny pojke som har väntat på sin tur.

Denna ceremoni uppges vara en friarlek; man vill se hur jämspelta pojke och flicka är. Den missade bollen markerar att det inte blir något bröllop. Man passar inte ihop. Hmongfolket har i modern tid varit politiskt olydiga. I den inbördes kampen mellan LPRP (Lao People Revolutionary Party) på 1970-talet och de kungatrogna valde många Hmongmän att strida medde konservativa krafterna. Efter revolutionen 1975 fortsatte en del av dem att som rebeller i bergen strida mot den kommunistiska regimen. I dag har denna verksamhet upphört.

Laos i korthet
Landet gränsar österut till Vietnam, i norr och nordost till Kina och Burma, i väster till Thailand och i söder till Cambodia. Det har i dag cirka 6 milj invånare, däribland asiater från angränsande länder och etniska minoritetsgrupper. Laos har tre huvudgrupper inom befolkningen, laoiter från låglandet, inlandslaoiter och höglandslaoiter, 65 %, 23 % resp 5 – 10 %. Hmongfolket tillhör de senare. Dominerande är buddhismen, teravada, här liksom i Thailand uppblandad med andetro.

Landet är glest befolkat, minst befolkade är bergstrakterna i norr. De flesta bor på landsbygden och lever av vad jord, skog och fiske kan ge. Levnadsstandarden är låg och fattigdomen stor. Läskunnigheten är i snitt 65 %, lägst bland kvinnorna, 54 %.

Vissa huvudvägar, till exempel mellan Vientiane och Luang Prabang, är i acceptabelt skick. Längre norrut är det mycket sämre vägar. Många byar når man bara genom stigar i bergsterräng eller djungel. Allmänt gäller att landsvägstrafik kan vara vansklig under regntiden maj – oktober. Floderna är då i ännu högre grad  betydelsefulla farleder.

Outvecklade kommunikationer försenar en snabbare utveckling  på många områden. Det gäller skolgången, utvinning av landets rika naturtillgångar i form av metaller och avsättning av jordbruksprodukter. Det gäller också turismen; i dag är resor i laoitiska glesbygder en rad äventyr, lockande för resenärer som inte är bekväma av sig.

Historia och politik
Laos historia är fylld av krig. Dagens lugn kan ses mot  en bakgrund av nästan 300 års krig mot  Burma, Kina, Frankrika och USA. 75 000 amerikanska bomber fälldes över Laos från 1964 till 1973. På det sättet försökte USA förstöra den vietnamesiska gerillaröelsens försörjningsled genom gränszonen Pathet Lao.

Jordbruksbyar och jordbruksmark förstördes och ligger ännu öde. Odetonerade minor och bomber skördar också i nuet nya offer. Till bilden av Laos, liksom Kambodia, hör de många skadade av explosionsolyckor. LPRP, som är landets enda tillåtna parti, tog 1975 över ett land som ännu blödde. Dess politik innebar inskränkningar i yttrandefrihet. Radio och TV är också i dag statskontrollerade. Journalister i allmänhet granskas och censureras.

LPRP:s politik har på senare år präglats av att kommunisitisk enkelspårig politik har reformerats, liksom i till exempel Kina. I dag möter man den fria företagsamheten i många former, till exempel affärer, industri, jordbruk och kommunikationer. Det nya seklet kännetecknas av en försiktigt lovande ekonomisk utveckling.