Norra Mexiko – Chihuahua, Barranca del cobre m.m.

Chihuahua är ett ord som de flesta förmodligen associerar med små, ettriga hundar som är lagom stora att få plats i Paris Hiltons handväska. Och faktiskt är det så, att dessa hundar en gång började födas upp i staden Chihuahua i norra Mexiko. Delstaten Chihuahua har dock mycket annat än hundar att erbjuda, bland annat Barranca del Cobre – en canyon som sammanlagt är fyra gånger så stor som den betydligt mer välkända Grand Canyon i USA.

Ett populärt sätt att uppleva denna kopparkanjon är från ett tåg som går hela vägen från staden Chihuahua ändå bort till Los Mochis ute vid Mexikos västra kust. Vi eftersträvade dock en närmare upplevelse än från en tågvagn, samtidigt som vi ville spara pengar för tåget är ganska dyrt.

Från staden Chihuahua (som var lite trevligt men inte speciellt på något sätt) tog vi därför en 5-timmars buss till Creel, som är något av en utgångspunkt för människor som vill ta sig ut i naturen i området. Creel är en stad/by på ca 1500 pers, som enligt rykten ökar med ca 4000 personer under två spring break veckor! Och det är tydligen då man tjänar in 60 procent av sina inkomster. Det kan därför rekommenderas att åka dit under lågsäsong som vi gjorde.
 

I Creel finns ett antal företag som arrangerar olika slags turer, och dessutom ordnar nästan alla hotellen egna turer. Vi skippade dock delen att slussas runt med andra turister i en Cheva-VAN och hyrde en Scooter i stället. Väl värt pengarna! En enorm frihet att röra sig hur man vill, stanna och fika när man vill osv, dessutom för halva priset av de andra turerna.

Mycket fanns det att titta på i form av utsiktsplatser, vattenfall, stenformationer mm, men även en chans att få en inblick i Tarahumara indianernas sätt att leva. Det finns nämligen många som fortfarande anammar det ”äkta” levnadssättet som i princip går ut på att bli ett med naturen. Många bor exempelvis i grottor och har självförsörjande jordbruk och skulle vägra att ta emot hjälp från människor från civilisationen. Sedan finns de mer ”liberala” indianerna som är mer synliga då dom säljer sina hemgjorda korgar, sjalar, armband m.m.

Vi hade i Creel lärt känna två killar från Alaska (varav en bodde i Creel) som vi den andra dagen åkte med i deras jeep till Divisadero, den främsta utsiktspunkten över kopparkanjonen. Fantastiska utsikter, något som måste upplevas på plats för den rätta upplevelsen.
 
Vi avslutade dagen med en fyra-timmars ridtur! Ett annat bra alternativ till turistbussen, särskilt om man har ridvana sedan tidigare för då borde man hinna rätt långt på den längsta turen som jag tror var 8-9 timmar. För oss var dock fyra timmar alldeles tillräckligt!

Hästarna vi hade var naturligtvis vana vid den här sortens turer med ovana ryttare, och det märktes att det man hade lärt om ”hästhantering” var ganska lönlöst, hehe… Om våran guide bestämde sig att galoppera med sin häst så gjorde våra det också, oavsett hur mycket man drog i tyglarna! Men efter ett tag gick det faktiskt ganska bra och det var riktigt kul.
 
Området kring Creel och Barranca del Cobre erbjuder verkligen något minnesvärt för oss som söker oss till annorlunda naturupplevelser på resan – oavsett om man väljer att åka tåg eller sy ihop sin egen utflykt!

Var den första som kommenterar

Svara till