Litteraturvandring i det gamla Moskva

Astrid som bor i Moskva har skrivit en guide till en litteraturvandring i staden! Följ med på en vandring i den ryska litteraturens gamla kvarter, se husen där några av världens mest berömda författare en gång bott, och få samtidigt lite motion på denna 5-timmars vandring!

Vandringsleden tar ungefär 5 timmar med inräknad tid för titt i Bulgakovhuset samt middag på någon restaurang på Arbat. Går utmärkt att dela upp på två dagar!

Mikhail Bulgakov

Vår vandring börjar på tunnelbanestationen ”Majakovskaja” på den gröna linjen. När vi kommer ut på den stora shoppinggatan Tverskaja går vi till höger tills vi når torget där Majakovskij själv står staty. Vi går över vägen och längs Bol’sjaja Sadovaja förbi Tjajkovskijkonsertsalen, Teater Mossoveta och Akvariumparken till Mästaren och Margaritas hus från Mikhail Bulgakovs roman. Här ligger den ”förskräckliga lägenheten”. Vi tittar in på museet (gratis inträde!) hälsar på den svarta katten Begemot, som bor i lägenheten, och dricker en kopp kaffe på det mysiga caféet.

För den intresserade säljs här förutom kaffe och kakor även biljetter till nattliga rundvandringar i Bulgakovs Moskva. Glöm förresten inte att lägga en lapp i önskelådan vid Bulgakovs fötter! Efter uppehållet här går vi vidare och tar in på Malaja Bronnaja till Patriarsjie prudy (Biskopsdammarna), även detta en viktig plats i Bulgakovs mästerverk.

Ni som läst boken minns kanske att Berlioz blev halshuggen av spårvagnen Annusjka här på Malaja Bronnaja. Nu går inga svårvagnar längre på denna gata men Annusjka rullar vidare i en annan del av Moskva. Vid dammen står ett monument över den ryske satirikern Ivan Krylov och hans fabler. Vi går runt dammen, som på vintern är en populär skridskobana, och ner på gatan Spiridonovka.

Spiridonovka

Detta är en av de äldsta gatorna i Moskva. På den gamla goda tiden hette platsen Kozji bolota (Getträsket) eftersom här gick vilda getter och betade på de sanka markerna i utkanten av Moskva. På 1700- och 1800-talet poppade här upp ett stort antal mindre herrgårdar och villor.

Nu är gatan ganska hårt trafikerad och i många av de före detta boningshusen finns nu utländska ambassader, så när vi går här passar vi på att leka flaggleken. Två poäng om du upptäcker en flagga först och tre poäng om du kan säga vilket land den tillhör. Fel – två minuspoäng!

När vi börjar närma oss slutet av gatan ser vi på vänster sida ett monument över poeten Alexander Blok. Liksom de flesta ryska poeter bodde han vanligtvis i Sankt Petersburg men hyrde ett rum i det låga hus nummer 6 här på Spiridonovka i januari 1904. Här är hans kanske mest berömda dikt i sin helhet i översättning av Göran Lundberg: Natt, gata, apotek och lykta, ett dimmigt sken och – ingenting. Och tiden går, och sekler flykta, men kvar står livets slutna ring.

En dör – från början en skall börja i samma evigt gamla lek: natt, bro, kanal och isig sörja och gata, lykta, apotek.

I nästa hus (nummer 4) bodde författaren Aleksej Tolstoj, som förövrigt sitter staty i parken vid ingången till kyrkan i korsningen. I huset finns nu ett statligt litteraturmuseum. Den sista byggnaden på Spiridonovka är det vackra hus i vilket författaren Maxim Gorkij, för övrigt en god vän till Tolstoj, bodde när han efter några år på Capri återvände till Sovjet 1931. Här bodde han fram till sin död 1936 och skylten på huset upplyser om att ett möte mellan Gorkij och Romain Rollan skedde i detta hus den 26 juni 1935. Så nu vet ni det! Huset är värt en invärtes titt också. De stora fönstren och husets ryggrad, stentrappan, är imponerande! Inträdet är gratis även här och information finns på flera språk.

Den enorma gula kluns i senrysk klassicistisk stil ni nu ser framför er är Stora Kristi himmelsfärdskyrkan, mest känd för att vara platsen där den ryske nationalskalden Aleksander Pusjkin gifte sig med sin Natalia Goncharova den 18 februari 1831. Pusjkin, som vi känner genom verk som Boris Godunov och Spader dam, föddes och växte upp i Moskva, så runtom i staden finns många minnesmärken i stil med ”på denna plats stod huset där Pusjkin föddes”, ”här gick Pusjkin i skolan” och den inte lika originella men ack sa vanliga ”här var Pusjkin”. Inuti är kyrkan ganska tom, intetsägande och rent ut sagt tråkig, vilket är ovanligt för rysk-ortodoxa kyrkor. Framför kyrkan står det berömda brudparet staty och på andra sidan korsningen ser vi nyhetsjätten ITAR-TASS huvudbyggnad.

Härifrån går vi ner på Malyj Rzjevskij per. och förbi tegelhuset med de små soldaterna på. Till vänster står ett övergivet rött hus. Såhär mitt inne i centrala Moskva lär inte det få stå kvar länge. På höger sida om vägen ligger Ryska Musikakademiens konsertsal. Här ges ibland gratiskonserter av mycket hög klass!

Till vänster går vi in på Povarskaja ulitsa och här i nummer 26 bodde författaren Ivan Bunin 1917-1918. ”Hur sorgligt det än är i denna oförståeliga värld, så är den ändock underbar”, lyder texten på minnesplattan. Vi tar in på den lilla gatan mellan Norges ambassad och den vit-gröna Simeon Stolpnikkyrkan. Här bakom ambassaden ligger nämligen allas vår Pusjkin och vilar i skuggan invid husväggen. På denna bakgata döljer sig faktiskt en hel liten park med roliga statyer! Eller vad sägs om en fallen skridskoåkares rostiga ben sträckta mot skyn!

Efter denna märkliga syn genar vi över skolgården på andra sidan vägen och kommer efter en högersväng till en innergård mellan två låga gula hus. I huset till vänster om oss, nummer 7A på Nikitskij boulevard, bodde ukrainskfödde författaren Nikolaj Gogol under sina sista år i livet. Här svälte han sig själv i flera månader innan han sjuk och eländig en natt tog ett ljus och brände upp manuskriptet till andra delen av Döda själar. Kort därefter lämnade han jordelivet, 42 år gammal.

Skulpturen av Gogol utanför huset brukar mycket träffande kallas ”Näsan i överrocken”, en anspelning på två av författarens noveller. Den stod först på Gogolevskij boulevard, men så kom ”kamrat Stalin” och beordrade med en min av avsmak att statyn genast skulle forslas bort och förstöras. En sådan deprimerande syn mitt på boulevarden! En ny staty beställdes, som var mer i Stalins smak. Arbetarna på Arkitektmuseet lyckades dock rädda den gamla och efter Stalins död ställde man den utanför 7A. Den nya och betydligt tristare Gogol står fortfarande kvar för beskådning i början av Gogolevskij boulevard.

Så var vi då ute på Arbatskie Vorota. Här finns första tunnelbanestationen för den som är redo att ge upp, men jag rekommenderar er att fortsätta!

Arbat

Arbat är den obestridda turistgatan, som gjord för souvenirshopping till överpris, men namnet Arbat och kanske speciellt Arbaskie pereulki (Arbatgränderna) framkallar varma nostalgikänslor hos de flesta ryssar, även de som aldrig satt sin fot i huvudstaden. Detta har man förstås litteraturen att tacka för.

På gågatan Arbat tar ni er med fördel en bit mat på något av de många kaféer och lättare restauranger här i turistparadiset. Om resekassan håller på att tryta föreslår jag antingen den stelt inredda matsalen Vilka-Lozjka (Gaffel-Sked) med sovjetkänsla och en massa ”lunchande” ryssar (prisexempel: Sallad+Soppa+Saft=79 rubel) eller pizzahaket Sbarro (prisexempel: Soppa+Pizzaslice+Läsk=99 rubel). Annars är det något dyrare men helt klart prisvärda kaféet Mu-Mu en favorit hos många turister. Här finns meny på engelska och kan du ändå inte förmedla dig med personalen träffar du garanterat på andra utlänningar i kön som kan hjälpa dig.

Vi går här och insuper Arbatstämningen med gatumusikanter och porträttmålare. På adressen ”Arbat 22” ligger en av Moskvas populäraste etno-klubbar, Veresk (Ljung). När vi når ”Tsoj-väggen”, överklottrad till minne av den omkomne sångaren i ryska kultrockgruppen KINO, tar vi in till vänster på Krivoarbatskij pereulok och kort efter att vägen gjort en högersväng ser vi på höger sida ett av Moskvas mest intressanta bostadshus.

Det byggdes på 1920-talet av arkitekten Konstantin Mel’nikov, som bostad åt honom själv och hans familj. Att man mitt i den sovjetiska huvudstaden gav arkitekten en liten bit privat mark bygga sitt eget hus på kan verkligen ses som undantaget som bekräftar kollektivitetsregeln. Idag bor släktingar kvar i den cylinderformade s.k. ”konservburken” men huset känns både inklämt, där det ligger mellan tre klumpiga stenlådor, och i behov av restaurering.

Nikitskie vorota Sivtsev Vrazjek och Pretjistenka

Den längsta av Arbatgränderna bär det lite underligt klingande namnet Sivtsev Vrazjek. Här i hus nummer 34 bodde och arbetade Lev Tolstoj 1850-1851. Huset finns med i hans berömda roman Krig och fred. På andra sidan gatan ser vi först en stor tegelbyggnad i vilken bl.a. Mikhail Sjolochov, författare till Stilla flyter Don, bodde i många år och längre ner på gatan ligger ett lågt gult hus där ”författaren, filosofen, revolutionären och demokraten” Aleksander Gertsen bodde i mitten av 1800-talet.

Här finns nu ett museum över honom och hans liv. Tanterna som arbetar som museivakter berättar nästan lite för gärna om Gertsens sons tragiska död vid en skeppsförlisning, härkomsten av efternamnet Gertsen och kvarlevande släktingar i Europa. I hus nummer 19 bodde poeten Marina Tsvetajeva i början av 1900-talet tillsammans med sin blivande man Sergej Efron. De hade en lägenhet på sjätte våningen, vilket på den tiden gav dem en underbar utsikt över hela Moskva.

Moskva – vilket enormtHem för vandrare och luffareI Ryssland är alla hemlösaOch alla kommer vi till dig
Nu går vi dock tillbaka ett par steg och ner på Mal. Vlasjevskij pereulok där vi hittar det turkosa huset där Margarita (än en gång ur Mästaren och Margarita) bodde. Observera också det bruna lilla trähuset som plötsligt bara står där mellan höghusen! En höger- och en vänstersväng tar oss till Bol. Vlasjevskij pereulok och en vacker gammal kyrka som håller på att renoveras just nu.

Vid kyrkan tar vi till vänster igen och går längs Pretjistenskijgränden.Pretjistenka fick sitt nuvarande namn på 1600-talet av tsar Aleksej Mikhailovitj, som lät döpa om den från Tjertolje till Pretjistenka eftersom tsarens resväg till klostret för att be knappast kunde gå längs en gata med roten ”Tjert” (ett mildare ord för djävul) i sitt namn. Här tar vi vänster och får möjlighet att lära oss mer om Aleksander Pusjkin eller Lev Tolstoj genom ett besök på något av deras museer.

Men det kan hända att man vid det här laget är lite småtrött och mest vill hem och sova. I så fall går vi fram till den enorma Frälsarkatedralen, Rysk-ortodoxa kyrkans viktigaste, och avslutar här vår vandring med en äkta rysk klassiker, blin (pannkaka) och kvass, utanför kyrkan!
Hoppas ni haft en trevlig och lärorik dag!

1 kommentar påLitteraturvandring i det gamla Moskva

  1. Martin Strandberg

    Mycket läsvärd artikel för så väl oss litteraturnördar som andra =). Gogol och Gorkij är två av mina favoritförfattare, får nog bege mig till Moskva i framtiden.

Svara till