Kurkultur runt om i Tyskland

Tyskarna månar om sin kurkultur och det finns närmare 400 olika kurorter runt om i landet. Utbudet består av allt från mineralbad, gyttjebad och termalkällor till havsbad och luftkurorter. De backpackers som inte är rädda för att låta handduken falla, kanske vill passa på att göra något för hälsan, på vägen genom Europa.

Kanske finns det ytterligare några hälsonarkomaner i Backpackings glada skara. För Linda har upptäckt något i sitt nya hemland som helt enkelt inte finns hemma. För var i Sverige kan man för en billig penning ägna en hel halv dag åt att stärka kropp och själ i 60-gradigt hett termalvatten, proppfullt med värdefulla mineraler och spårämnen för att sedan dåsa resten av tiden på en bekväm vilostol?

Förvisso med en rad lätt överviktiga pensionärer som gympar till klatschig eurotechno i bakgrunden, men ändå?
 
Problemet är att termalbadskurernas medicinska effekt inte har fått fotfäste på samma sätt i Skandinavien som i Syd- och Mellaneuropa. Termalvatten är ett naturligt hett, svavelhaltigt vatten som har en mycket djup verkan och rekommenderas bland annat vid hudsjukdomar, reumatism, kärlsjukdomar, skört skelett och allergier. Man kan även dricka termalvatten som kur mot exempelvis mag- och tarmsjukdomar.
 
Efter att hälsobaden uppstått i England på 1800-talet fortsatte utvecklingen i Centraleuropa på 1900-talet och många anrika kurbad uppstod. Mest berömda är Karlsbad och Marienbad i dagens Tjeckien, där badkulturens rötter sträcker sig ända tillbaka till 1400-talet. Men även i Tyskland och Österrike befinner sig en rad större kurorter.
 
Att bada, andas eller dricka kur är något tyskarna älskar. Många läkare skickar sina patienter på kur, men lika vanliga är enstaka dags- eller helgbesök för den allmänna hälsans skull. För länge sedan var kuren fina inrättningar, där de rika träffades. I Tyskland etablerades till och med begreppet ”Kurschatten” (kurskugga), en benämning på ett förhållande som endast varar under kurvistelsen.
 
Det finns stränga regler för vilka badorter som får räkna sig som officiella kurbad. Viktigast är förstås att vattnet innehåller speciella substanser som gör det lämpligt för medicinsk behandling. De orter som uppfyller kriterierna får ett statligt tillstånd att använda sig av benämningen ”Bad” framför ortsnamnet.

Att bada hälsobad går inte riktigt att jämföra med spa. Även om många badorter har drygat ut sitt utbud med mer kosmetiska behandlingar, ligger fokus först och främst på hälsa. Därför kan det lätt bli fullt med pensionärer i de stora poolerna. Men man ska inte låta sig skrämmas av det – det är ju vattnets eller lerans välgörande effekt man är ute efter.
 
Dyrt är det inte. Beroende på var man befinner sig betalar man från 2,50 euro för en dagsbiljett. På de flesta ställen skjuter man till lite extra för en specialbehandling, till exempel med gyttjebehandling i ångbastu som här i Bad Aibling utanför München.
 
För att kunna få ut så mycket som möjligt av en dag på hälsobad är det viktigt att man tar sig tid. Det är lätt att glömma att man inte badar i vanligt bassängvatten, utan i ett vatten med väldigt hög mineralhalt. Men ligger man i för länge i vattnet kan man bli väldigt trött på grund av termalvattnets djupverkande effekt. Viktigt är därför att växla baden i de olika bassängerna med mycket vila. Man bör definitivt ha med sig något att läsa.
 
Linda gav sig senast iväg till Bad Füssing i Niederbayern, en av Europas största kurorter. Här ska det också finnas det starkaste termalvattnet i Bayern.

Det är som att komma till en annan värld när man åker in i samhället. Överallt ser man pensionärer, allt tycks gå mycket långsammare än ute i den övriga världen. Samhället Bad Füssing uppstod i princip på 1960-talet när kurgästerna började komma på allvar. Innan termalkällan upptäcktes under andra världskriget fanns här bara åkermark och hagar. I dag är området fullt med hotell, pensionat, restauranger och sjukhus. Här finns till och med ett kasino. För 30 euro per natt får man ett stort, fint rum med balkong på något av de många pensionaten.
 
Från fredag till söndag badades det, varje dag på ett nytt bad. Bad Füssing har nämligen tre stora termalbad: Therme 1, Europatherme och Johannesbad. Tillsammans bjuder dessa bad på runt 10 000 kvadratmeter termalvattenyta.

På kvällen är man helt slut och efter en middag på den trevliga italienska restaurangen bredvid Therme 1 somnar man på en gång och sover som en stock hela natten. Visst, det är lite galet att trängas med alla gamla människor i pooler och på områdena med vilstolar, men de flesta är vänliga och hjälpsamma.
 
Bad Füssing är nog ett av de mer jordnära baden, där man får leta efter spa-känslan. De många utebassängerna och det stora utbudet av pooler ger dock hela stället ett stort plus.
 
Så vart ska man åka när man har nästan 400 kurorter att välja på? Det europeiska turistinstitutet ETI genomförde 2008 en studie och ställde samman en lista över Tysklands bästa hälsobad och kurorter. Här följer de tre bästa i kategorierna hälsobad (med Bundesland i parentes):

 
Mineral – och gyttjebad
 
Bad Neuenahr – ett hälsobad som funnits i 150 år (Rheinland-Pfalz)
 
Bad Harzburg – vackert beläget vid nationalparken Harz. Därför kallar man själv området ”Wellness- und Wanderland” (Niedersachsen)
 
Bad Zwischenhahn – Pittoresk liten ort med ett bad vid vattnet (Niedersachsen)
 
Havsbad
 
Kejsarbaden Ahlbeck, Heringsdorf und Bansin – även kallade de „kejserliga tre“ ligger på ön Usedom och är kurvalet för den som är svag för vita stränder (Mecklenburg-Vorpommern)
 
Langeoog – vacker ö i nordsjön, med kurbad förstås (Niedersachsen)
 
Zingst – badort på ön Fischland Darß vid östsjökusten (Mecklenburg-Vorpommern)
 
Studien listade även orterna med den bästa luften i Tyskland (Heimbach, Winterberg och Bad Harzburg) samt det bästa klimatet för hälsan (Manderscheid, Winterberg och Bad Harzburg)