När det regnar konfetti över Köln

Februari är hela världens karnevalmånad. Karnevalen i Rio är förstås den mest berömda, men man behöver inte flyga till Brasilien för att komma i stämning. Även här i Europa regnar konfettin just nu. Från Danmark och England till Italien och Kanarieöarna dansar man på gatorna. Köln har sin givna plats bland karnevalens europeiska högborgar. Linda har pratat med Indra Hein, en 27-årig kölnbo som råder alla backpackers att titta förbi Tysklands mest beryktade karneval.

Ordet karneval kommer från latinets ”carne vale”, vilket betyder så mycket som ”farväl kött” och förmodligen syftar på fastan som infaller vid den här tiden. Bland de mest berömda karnevalerna i Europa räknas Venedig, Nice, Las Palmas och Köln. Och det är just Köln och den tyska karnevalen vi ska titta lite närmare på för tyskar är i allmänhet inte direkt förknippade med att vara uppsluppna och tokiga. Men till till Köln vallfärdar turister från hela världen, det är till exempel inte ovanligt att stöta på besökare från Japan, Australien och Nya Zeeland.
 
I Tyskland kallas karnevalen även Fasching och har sina rötter i hedendomens årliga ritualer för att driva bort de onda vinterdemonerna. Traditionen förankrades senare i kristendomen och fastan. Fram till askonsdagen råder tiden för sorglöshet, glädje och livslust. I Köln firar man karneval sedan 1700-talet. Förbud från kyrka och stat lyckades inte jaga bort narrarna. 1823 grundades den första officiella festkommittén.
 
Karnevalsäsongen startar officiellt den 11 november då stadens borgmästare lämnar över stadsnyckeln till karnevalfolket. Den pågår sedan fram till rosenmåndagen – karnevalens stora höjdpunkt i slutet på februari eller början på mars. Just den här tiden kallas ”den femte årstiden”. Då trappas de olika karnevalsittningarna långsamt upp. Det finns i dag runt 160 karnevalsällskap och föreningar bara i Köln. Man tågar genom gatorna, man dansar på bal och går på sittningar. Det brukar organiseras cirka 500 olika evenemang så det är en hektisk tid för karnevalfansen. Det enorma karnevaltåget på rosenmåndagen är den absoluta highlighten.
 
I övriga Tyskland smyger sig karnevalen på ganska tyst. Någon gång under våren fylls det ena skyltfönstret efter det andra med maskeradkläder. Här och där ser man någon enstaka utklädd person som försvinner runt ett hörn. Häromdagen var det visst den där balen som grannen brukar gå på varje år. Och förstås någon som ringer och frågar vad man ska göra på faschingstisdagen. Då har ju de flesta ledigt. Inte minst blir zappandet mellan TV-kanalerna färggladare.

Sedan några veckor tillbaka avlöser karnevalsändningarna varandra. Man zappar förbi, stannar till, skakar på huvudet över den dåliga humorn och de gamla människorna i fåniga kostymer. Knasiga komiker berättar urdåliga skämt inför en jublande publik och sjunger musik som man knappt kunde tro existerar, exempelvis ”Finger im Po – Mexico”, vilket enbart betyder ”Finger i stjärten – Mexiko”. Vilka galenskaper! Efter faschingstisdagen vänder man gärna ryggen åt galenskaperna. Men i Köln är karnevalen årets absoluta höjdpunkt.

Vad är det då som lockar så många att fira karneval? Vi har träffat Indra Hein, en 27-årig kölnbo som rekommenderar alla att besöka stadens karneval åtminstone en gång i livet. Själv har hon växt upp med karnevalen och kan inte tänka sig att missa den.
– Pappa kommer från Frankfurt, mamma från Münster och jag själv är adopterad från Sri Lanka, men när det gäller karnevalen är vi kölnbor för hela slanten, säger hon och ler.

När Oktoberfesten kommer på tal som Tysklands stora folkfest skakar hon bara på huvudet.
– Oktoberfesten är kul, men människorna är inte lika öppna som de är på karnevalen hos oss. När det är karneval spelar det inte någon roll om man känner någon. Alla är vänner med alla. Man kan åka dit ensam, det spelar ingen roll. Vänner får man på en gång.
 
Hon jämför Fasching i andra städer i Tyskland med helt vanliga festligheter. Det unika med Köln är hjärtligheten och det välkomnande mottagandet på gatorna. Många tar semester under karnevaltiden i februari. Det är nästan omöjligt att leva normalt. Gatorna är fulla med folk, vid stadsportarna bjuds det på musik och det dansas och sjungs på gatorna. De flesta restauranger och barer slänger ut bord och stolar för att så många som möjligt ska få plats.
 
– Det är helt galet. Och framför allt hämningslöst. Man säger att ”allt som händer på karnevalen är glömt på askonsdagen”, berättar Indra.
 
Vi frågade efter några tips för backpackers som vill upptäcka riktig karneval i Köln:
– Hotellen är ofta utbokade. Men jag vet att många kommer utan att ha organiserat bostad. I Köln är folk väldigt gästvänliga. Om man går ut på gatorna ensam får man genast en öl i handen. Folk pratar med en och visar gärna staden. Jag vet många som brukar låta folk sova över hemma hos dem. Karnevalen för med sig en sådan stämning helt enkelt.

Indra rekommenderar att ta sig till studentområdet vid Zülpicher straße på kvällen. Där brukar stämningen vara trevlig med mycket ungt folk. Roligast har man när man klär ut sig, menar hon.
 
– Alla klär ut sig. Stora som små. Är man inte utklädd känner man sig nog lite konstig. För att uppleva karnevalen på rätt sätt bör man i alla fall ta på sig minst en rolig hatt eller en lösnäsa.
 
Något man bör tänka på är förstås det berömda karneval-ropet. Det finns nämligen olika. I Mainz och många andra regioner ropar man ”helau”, i Köln däremot är det ”aalaf” som gäller, vilket är ett ärorop tillägnat staden Köln. Att ropa fel rop kan få konsekvenser:
– För några år sedan var jag med om att en man på gatan ropade ”helau”. Då fick han en smäll på huvudet av en narr som stod i närheten, skrattar Indra.