Malmö, Göteborg & Östersund

Det var atminstone trevligt att se lite valkand mark. Nog för att marken fortfarande var dansk-agd, men kastrup kandes anda mer hemma an landet jag besokt den senaste 1,5 manaden.
Efter att ha hamtat bagaget, kopt en tagbiljett, tagat over oresundsbron; lyssnades pa hur en familj fran Kalmar pa grov smalandska overtyga varandra, hur utomordentligt fint Sverige var, stod jag nu skakande utanfor dorrarna till min lagenhet. En lagenhet som nu inte langre kandes som Mitt hem. Nog for att det var ett hem, och ett hem jag bott i over 2 ar, dar jag hade mina agodelar, men jag var nu langre inte husherre over den lilla 2an. Jag ringde på dorren och mottes av ett stralande glatt leende. Martin!!!…. Dennis!!!!… Vi tittade på varandra och skrattade. Det kandes bra att ses. Vi kramades om och stangde dorren.
Senare under em kom Marie hem och vi lagade mat, pratade, drack ol och skrattade. Svensk mat. Gush! Central-amerikans mat i all ara, men fan va gott det ar med hemlagad, svensk husmanskost.
Nog for att Sverige ar kallt, finns det underbara manniskor som varmer.

Tva dagar i Malmo. Sno. Kyla. Och for mig en trotthet som tidigare aldrig upplevts. Jag var groggy. Faktum ar att de tva forsta dagarna i Sverige mer eller mindre forsvunnit ur mitt minne. Maste ha berott pa trottheten efter timtals resande, samt alla intryck fran resan som borjat forma sig. Minnesbanken var full.

Efter tva, anda, mysiga dagar i Malmo fortgick nu farden mot Goteborg. Jag hade redan i Panama forbestalt en bussbiljett med buss4you, sa tidigt pa morgonen traskade jag bort mot svavare terminalen. Val framme, efter en nagot hektisk vandring, inser jag att busstationen har bytt plats. Det kan inte vara sant. Antligen, tanker jag. Man bygger en sprillans ny tagcentral i Malmo, men placerar busstationen 4 kvarter dar ifran ute vid hamnen. Ute i bushen. Dar jag nu befann mig. Fan! Shit, nu missar jag ju bussen inser jag efter att ha tittat på klockan. Jag, skyndar mig allt jag kan. Springer tillbaks till centralen och ser precis hur min buss lamnar terminalen. Suck. Och pa det nybyggda kontoret sager de att nasta buss inte skulle ga forens flera timmar senare och att jag formodligen skulle bli tvungen att betala en ny. Jag far helt enkelt ga in och boka ett tag istallet. Ett tag som skulle ga om 20 min. Yes! Antligen lite tur denna morgon, tanker jag medan jag koper en kaffe pa pressbyran.

Upp i Goteborg: Forsta natten hos Martin och Sandra.
Efter att ha vandra runt pa stan med lillebror, fikat och myst, fortloper kvallen pa hisingen med spel; Nya Finans & Poker, fantastisk fisksoppa, och trevligt sallskap hos fantastiska Martin och Sandra. Hemtrevligt och varmt. Hjartligt och glatt. Inte nog med att jag van pa spelen, sa sov jag som en gud den natten ocksa.
Dag tva packar jag mina saker, tackar for en fantastisk vistelse hos Martin & Sandra, och tar sparvagnen upp mot brunkebergsgatan och Robert & Signe. Jag lamnar mina saker i lagenheten och vi beger oss ned pa stan. Robban skall jobba och jag kopa en barbar dator infor kommande resor och aventyr. Det ar lordag och Sophia och Per; tillsammans med Linus, ar lediga sa efter att ha traskat in till stan och akt buss till Frolunda torg, mots vi upp.Vi tittar runt, jag koper en dator och Robban fixar med jobbet, varpa vi landar hemma i Molndal. Kvallsmaten bestod av diverse korvar med mos och efter glada skratt och nagra timmar aker jag och Robban buss hem till ”hojden”. Pa sondags morgonen mots vi upp av familjen arneng-wallin och aker bil ut till havet, med fika och sittunderlagg. Det ar en fin vardag. Nagot blasigt, men valdigt vackert. En klassisk varvinterdag – vastkust style. Vi fikar pa en klippa och ater nybakta bullar. Linus lekar pa klipporna och Robban utforskar kuststrackan.
Efter 5 fantastiska dagar med familj fortsatte resan pavag mot Ostersund och den riktiga var-vintern. Ett klimat jag inte upplevt pa flera ar. Ett klimat jag langtat efter sedan lang tid tillbaks da soder overtygat mig om att vintern i dar nere inte var nagonting for mig.

Dagarna i ostersund gar precis som valigt husket fort. Efter langfardsskridskor, skidakning pa is och i fjallen, fiske pa storsjon och landosjon, slakttraffar, kompistraffar, pask-firande, diverse middagar, fikan, hemma-mys och borta-mys, sitter jag nu har pa taget nagra veckor senare pavag ner till malmo. Tiden gick sa fort. Som vanligt. Men jag tycker mig anda ha hunnit med att gora det mesta jag huvudsakligen ville med resan – att vara så mycket som mojligt i naturen och att ta det lugnt med familjen. Det har varit soligt fran dag 1 till dag 13, och enligt familjen har vi haft super tur med vadret. Nagot jag helt instammer med.
Men nu ar det nya aventyr som vantar. Sydostasien. Efter 2 dagar i Malmo sa gar namligen flyget, via Kastrup, till fjarran lander. Visserligen landar jag pa en plats jag tidigare varit, men regionen kanns pa nagot satt anda ack sa okand och mystisk. Thailand! Watch out for the gigant gringo, here I come… again… och jag har ”stora ogon, liten mun” och ett fantastiskt sug pa asiatisk matkultur.