Great Success!

Nej, jag talar inte om de tio spyorna jag lyckades virvla ur mig häromdan, även om det var en mäkta imponerande och självförtroende-boostande upplevelse.

Hela dagen har forlupit på nålar, men vid tretiden snurrade vi ut till Thaiambassaden för att med stor lättnad se att stämpeln i passet inte var röd och skrek DENIED. Ett fint litet papper med glitteremblem och allt var iklistrat och 60 ljuva dagar tilldelade oss att förfoga på Siams sköna slätter.

Sweet!

Imorronbitti, åttanollnoll, styr vi kosan uppåt landet mot nya äventyr och världsarv. Enligt den vänliga kvinnan som sålde oss biljetten kommer bussen vara framme i Siem Reap vid tretiden. Förhoppningsvis är vi där innan det skymmer i alla fall.

Tio dagar i Phnom Penh har helt klart tagit ut sin rätt på oss. Avgaserna bor under huden. Och erbjudandena om opium, very cheap trips till killing fields och ett evigt smatter av ilsket tutande har täppt till öronen så till den milda grad att skallen kanns uppsvalld och bortdomnad.

PP var kul så länge det varade, men ack så angenämnt det skall bli att susa harifrån!

Nu skall vi flifloppa ut i skymningsdiset och dränka vår sista afton här i nudelsoppa och svett.

Missjo all!
/p

Ps.
Jag är verkligen ledsen over att Backpacking komprimerar sönder alla bilderna nåt hutlöst. Jag hatar det. Försök att stå ut.