Kursen i försöksdjursvetenskap har kört igång. Jag var med första dagen och kollade på en film som jag missade förra året när jag istället var på UH-båten, hm, kan inte säga att jag ångrar det direkt. På eftermiddagen fick jag undervisa i en laboration med en plastråtta, för att visa hur man ska hålla råttan och ge den injektioner, och därefter fick alla studenter försöka samma sak så att de vet vad de ska göra när det är på riktigt. Idag, andra dagen, fick de prova på att hantera levande råttor. Det är väldigt kul att se när de inte alls vet hur man ska göra, trots att de har gjort samma sak med plastråttan dagen innan. Men jag antar att det är väldigt annorlunda, när råttan kan börja låta, klösa och kissa ned en. Shit, har man varit så dålig en gång i tiden, nä, inte jag… Efter 1 h 30 min träning kunde alla hantera råttorna i alla fall, så jag hoppas att allt ska gå bra när det riktiga arbetet kör igång för dem.
Under tiden som kursen går fortsätter jag själv med mina experiment, eftersom jag redan har gått kursen en gång förut.
Lördag: Grattis Malla (!), nu är du nästan lika gammal som jag, men inget systembolag för dig än. Själv går jag på köttmarknad, nej, inte som värmlands, en där det går att köpa oxfilé och en massa illaluktande fisk, oxfilé för 36 kr/kg någon?
I söndags tog jag mig en liten bit utanför Nairobi för att träffa en kompis. Det var en liten by där jag som vanligt blev uttittad för att jag är vit. Kul att se att man kan leva så. Kompisen hade fått malaria för 2 veckor sedan, i Nairobi (!), jag som inte trodde det var möjligt, men det är det tydligen. Allt hade tillslut löst sig, och det verkade inte som att den varianten var kronisk. Själv fortsätter jag knapra mina malariatabletter, även om inte dem är hundraprocentiga.
Igår lagade jag mat, dottern i värdfamiljen (som egentligen är typ systerdotter) Milka (smeknamn) ville äta svensk mat. Så, eftersom det är väldigt svårt att få tag på svenska saker, så fick jag köra på temat svensk studentmat, och vad äter studenter, jo, spagetti med köttfärssås såklart (om man inte är väldigt fattig och byter köttfärssåsen mot ketchup). Hon hade aldrig ätit pasta, och inte heller köttfärs. Jag kan tillägga att laga sån här mat i Kenya är inte billigt, ok, köttfärsen är billig, men allt annat som behövs är svindyrt, eller ja, dubbla det svenska priset, så jag antar att det slutar på ungefär samma pris som hemma för hela rätten, men det är väldigt mycket för att vara här. Speciellt med tanke på att jag åt i skolan igår, min mat gick på 4 kr, och då äter man ju borta-lagad mat ändå.
Nu ska jag hem till examinatorn och äta oxfilé, inte helt fel, men det är ju bland det billigaste man kan äta, så varför inte…
det fan tur att du gillar oxfilé…:)