Det stora outback-aventyret DEL 2

Sa, nu kan ni andas ut!

Vart var jag…jajust flugorna och soluppgang over Uluru.

Nar vi beskadat klart solens paverkan pa stenen som andrar farg under hela processen och fortsatter att gora det under resten av dagen sa akte vi vidare till Olgas som ar nagra klippor nagra mil bort som innehaller grona dalar med rikt djurliv. Ett intressant fakta ar att Olgas ar inom den abourginska kulturen mannens plats som kvinnor inte far betrada och helst inte heller titta pa. Medan Uluru ar kvinnornas plats. Bara en liten avvikelse som jag tyckte var vart att namna.

Har gjorde vi en vandring pa ca 2,5 timmar i regnet. En regnjacka ar inte nagot som man direkt tanker pa att ta med sig nar man aker ut i oken, Sa blot blev man. Men trots detta sa var det en kul upplevelse och regnet gjorde det hela lite roligare och farligare eftersom att klipporna blev hala som glas. Detta orskade vid nagra tillfallen lite adrenalin kickar da ett fall fran vissa platser garanterat skulle gora ont.

Alla i gruppen klarade sig fran skador och vi kunde tillsammans aka tillbaka till Uluru for att fa ga en liten fakta tur langs klippan. Som nu visade sig fran en helt annan sida pgr av regnet. Langs kanterna sa rann regnvattnet ner och det sag ut som att stenen blodde. Det ar inte nagot som alla far se sa jag ar glad att det regnade.

Sedan var det dags att aka till var nasta overnattnings plats som lag mitt ute i ingenstans. Langt fran allt som har med bekvamligheter och manniskor att gora. Eftersom att vi hade kommit in i dom ratta konsrollerna nu sa gjorde killarna i ordning elden medans kvinnorna fick skota maten! Sa nu fick man det sagt…skojar bara. Ta det lugnt, jag vill inte ha nagra feministiska pahopp har nu. Peace and love! Men vill ni fortfarande skicka hatbrev sa gar det bra att sanda dom till ”vem bryr sig gatan 76 stockholm” Jag lovar att svara pa alla brev.

Efter maten sa satt vi alla runt lagerelden pa vara swags och ”grillade” marshmallows som for mig var en ny upplevelse. Det var helt okey, helt klart godare an nar man kakar dom ”raa”.
Dar satt vi i godan ro nar vi helt plotsligt blev invaderade av tusengfotingar, vissa 20 cm langa! Dessa jaklar sticks och bitts om dom kanner for det sa det bliv lite aktivitet i det annars sa lugna lagret. Operation ”skyffel moter tusenfoting”
inleddes och skottes helt och hallet av en brittisk tjej, medans vi andra njot framfor elden. Orsaken till denna hendelse var att efter regnet sa fylls deras halor och gangar under marken med vatten, sa for att overleva sa maste dom upp till ytan. Sorligt nog for dom sa mottes dom av en britt bevapnad med en skyffel. Livet ar inte rattvist alla ganger.

Vid laggdags sa var Pete (han med ormen) sist med att veckla ut sin swag och alla andra stod mer eller mindre med ena benet pa troskeln till somnens varld nar man plotsligt hor ett ”BLODDY HELL”. Alla satte sig upp och fick se en spindel stor som min handflata krypa ivag fran hans swag. Jag sag den pa nara hall eftersom att jag ater igen befann mig precis brevid. Detta visade sig vara en giftig spindel. Detta blev for mycket for en utav tjejerna som gick och la sig i bilen. For oss andra sa var det bara att ater forsoka somna under stjarnhimmelen.

Dag tre sa stod Kings Canyon pa menyn. Har skulle vi utfora den sista och den jobbigste av vandringarna under turen. Vi vandrade runt, fick hora lite historia om vaxter, djur och abourginer. Under en del av vandringen sa kom vi till en plats som har fatt namnet ”Garden of Eden” som ar en oas i mitten av Kings Canyon med purkande trad och klart vatten. Abourginerna som levde har stod inte ut med alla europeer som borjade komma till deras hem for nagra artionden sedan, sa dom valde att helt enkelt lamna platsen. Stammen som fortfarande lever vill fortfarande inte ha nagot att gora med denna plats, sorligt.

Sedan var det raka vagen tillbaka till Alice Springs dar vi alla pa kvallen mottes for en bit mat och sedan pub for att sedan bli nattklubb. Sa det blev manga tillfallen till att saga adjo till varandra i ett mer eller mindre nyktert tillstand.

Sa, det var slutet pa outbackaventyret. Ni har garanterat inte haft lika roligt som jag har haft aven om jag har forsokt att beskriva det sa bra som jag bara kan.

Sedan fran Alice sa akte jag ner till Adelaide men overnattade i opalbrytarstaden Coober Pedy dar folk bor i halor under marken for att slippa varmen. Aven jag fick bo i en av dessa halor och det visade sig vara riktigt bekvamt. Har spelade man aven in nagra av Mad Max filmerna. Dock sa hade varan chauffor under denna tripp med sig sin flickvann som satt och sjong oavbrytet. Hon lat som en smurf som nyss dragit i sig en luftballon med helium. Det ar vid sadanna tillfallen som man onskar att man hade en mysig filt att krypa under, en kopp choklad och en lada med dynamit sa att man kan spranga sig sjalv i luften.

Hursomhelst sa kom jag fram till Adelaide dar jag idag har varit kulturell och gatt pa museum och konstgalleriet. Pa fredag lamnar jag denna stad och aker till Melbourne langst Great Ocean Road.

Bilder fran outbacken kommer att komma men inte just nu. Ater igen sa ber jag om erat talamod.

Nu tar internet tiden slut om 4 minuter sa det ar dags att forsoka posta detta.

Hadet alla dar hemma.

Kram Patrik

Tove man tackar och bugar. Men du behover inte be om ursakt. Sen nar grattar vi varandra? Lina, pressa henne inte!