Lost in Thailand

Igar akte vi pa en endagstur i minibuss (med ac som tur var!) till nordligaste Thailand. Utanfor Chiang Rai besokte vi Chang Saen, en gammal huvudstad, dar vi sag ett gammalt tempel. Sedan fortsatte vi till gyllene triangeln. Idag star namnet for 3-landsgransen mellan Burma, Laos och Thailand, men tidigare stod det for att man bytte 1 kg guld mot 1 kg opium. Dar akte vi (U + S) en battur pa Mekongfloden, med 30 minuters uppehall i Laos. Efter lunch stannade vi i en for oss obekant stad. Nar vi kom dit fick vi ingen info om var vi var, alla bara forsvann utom var guide, som forsokte fa in oss pa en juvelerarbutik. Jag blev naturligtviss jattearg och sa att jag inte hade betalat for att ga dit. Da blev han sur for att jag blev arg (man far inte tappa humoret har!), sa han forsvann ocksa med ett par for att fornya deras pass. Sa vi gick lite pa en marknad (bl a kopte vi lasglasogon t Hans for 15 kr, sadana som kostar 300 – 350 kr hemma), varefter vi gick till motesplatsen (som var chauffor, pa mkt knagglig engelska) pa avtalad tid. Dar fanns ingen av vara medresenarer, ingen guide och ingen buss. Efter ett tag gick jag tillbaka for att se om bussen stod dar vi lamnat den, men det gjorde den naturligtvis inte. Manga tankar hann fara genom huvudet innan vi till slut kom var guide och fragade om vi allra nordligaste spetsen av Thailand, som fanns har! Sa det blev snabbmarsh dit. Sedan hjalpte han oss att hitta en Thailandsk flagga, sa jag trodde allt gammallt groll var glomt och forlatet.

Nar vi lamnade denna stad skulle vi besoka 2 bergsbyar med hilltribes, men var guide ville visa oss ett tempel i stallet. Jag sa naturligtvis an en gang att bybesoken skulle inga i turen, och att jag inte ville till templet (manga av de andra var med endast for att fornya sina visum gm att korsa gransen till Burma och komma tillbaka, sk ”visa run”), sa de brydde sig inte. Vi akte i alla fall till byarna, och det var beklammande, sarskilt den forsta. Vi hann inte ens ur bussen innan barnen bokstavligen hangde in gm dorren for att salja armbandtigga. Nar jag val tagit mig ur bilen omringades jag av kvinnor med ”bebes”, smabarn, pa armen, som ville bli fotade mot pengar. Vi lyckades i alla fall ga runt och fotashoppa lite, och avslutade med att fota 2 kvinnor… mot ersattning. Det kandes verkligen hemskt. A ena sidan stor vi dem i deras liv, a andra sidan har de blivit sa beroende av turister att de inte kan stanga oss ute. I den andra byn var det i alla fall lite battre, som tur var.

Pa hemvagen stannade vi en gang for toabesok och godiskop. Da kom guiden och fragade vad jag gjorde dar. -Handlar, svarade jag. da gick han. Sedan berattade Hans att han fragat honom varfor jag handlade, det hade jag val inte betalt for? Sa nar vi kom tillbaka till hotellet bad jag om ursakt for att jag tappat fattningen, varpa han bad om ursakt. Allt groll ur varlden. Kanske.

Val hemma gick S i sang, H + U gick ut och shoppade lite pa egen hand. Tillbaka pa hoterllet stop vi sa i sang.

Apropa hotellet sa var det verkligen skruttigt!!!!! Rent ackligt (Jakawan i Chiang Mai). Vi sag det inte fran borjan, men sag mer och mer allteftersom dagarna gick. Men manga bodde dar, kanske var vart rum varst pga att vi hade heltackningsmatta? Vi hade i alla fall ingen stadning pa 4 dagar, inga overlakan (tur att vi hade reselakan!), filtarna var ruggigt trasiga och antagligen inte tvattade pa lange. Tur att det var for varmt for dem! Handdukarna var sadant som tidigare turister lamnat. Vaggarna i badrummet var mogliga, oversidan av garderoben var inte stadad pa aratal (ingen annan an Hans ser sa hogt upp!!) Osv, osv. Det kandes skont att checka ut.

I morse gjorde vi en snabbkoll pa Internet, jag vantade pa ett email (dock inget svar). Vi skyndade oss ivag, eftersom vi skulle med bussen. Halvvags insag vi att vi inte hade kameran med… var tuktuk-forare vande snabbt och vi akte tillbaka. Som tur var fanns den kvar! Tillbaka till bussen, chaufforen fick en hel del betalt… Sa akte vi till Thai Elephant Conservation Centre, ett center som arbetar for att elefanter ska fa leva pa det satt man gjort i hundratals ar med manniskorna, och inte bli uppvisningsdjur, som gar samma tur dag efter dag med turister pa ryggen. Vi hade last att man kunde ga kurser av olika langd dar, forsokt bokaringa utan resultat. Sa vi akte dit pa vinst och forlust, och fick plats pa torsdag. Vilket innebar att ni inte kommer att hora av oss forran allra tidigast pa lordag.

Sedan fortsatte vi till Lampang, vi fick aka gratis pa flaket till en av de anstalldas bilar, flaket hade tak med soffor langs sidorna. Fort langs motorvagen 🙂 Jo mamma, vissa saker ar lite annorlunda har 🙂 I alla fall hade vi fatt tips om Riverside Guest House, och vi fick ett toppenrum! Bara nagon tjuga dyrare an Jakawan, man en ooootrolig skillnad! Vi har redan bokat en natt efter elefantkursen :))

Ulla

Yesterday we wnt on a day tour to northernmost Thailand. We visited the very old capitol of Chiang Saen outside Chiang Rai; the Golden Triangle where Ulla and Simon went on a boast trip with a 30 min. stop in Laos; the very northernmost point in Thailand: and a visit to 2 hilltribes, Akha and Meo. Very depressing, they seem so depending on us tourists, and they are very poor. I felt very bad.

Today we left Chiang Mai for Lampang, c. 70 km south of CM. Tomorrow afternoon we go to the Thai Elephant Conservation Centre, for a 3-day course on how to take care of elephants and how to be a mahout 🙂 So, you will not here from us until Saturday evening at the earliest. Our guest house here, the Riverside GH, is very nice, I warmly recommend it! The room is fantastic, and we really love it.

Ulla Mae