Kött, pasta och sötsaker – Om argentinsk matkultur

När man tänker på sydamerikansk mat kanske man tänker på exotiska grönsaker och heta, kryddiga rätter. Är det vad man är ute efter är Argentina inte rätt destination att leta efter kulinariska upplevelser. Eller, sanning med modifikation, för Argentina är ett enormt land med stora kulturskillnader, och den här artikeln bygger framför allt på mina erfarenheter från Buenos Aires.

Argentina är framför allt känt för sitt kött, som håller hög kvalité. En asado (grillning) är en vanlig helgtradition bland argentinarna under sommarhalvåret, då de samlas med vänner och familj och grillar enorma köttbitar, som de gärna sköljer ner med ett glas rött vin. Själv är jag vegetarian, men mina köttätande vänner har intygat att köttet verkligen är så gott som ryktet säger. Men av någon anledning har argentinarna fått för sig att deras kött, eller mat i största allmänhet för den delen, är så kopiöst gott att det inte behöver kryddas överhuvudtaget.

På argentinska restauranger finns bara ett saltkar, aldrig ett pepparkar, och gillar man kryddstark mat har man hamnat i fel land. En annan ingrediens som inte heller har slagit igenom så värst mycket är grönsaker. Beställer man kött på en restaurang så innebär det oftast en tallrik med en enorm köttbit och kanske pommes frites eller något liknande till, men väldigt sällan sallad eller någon form av grönsaker överhuvudtaget. Även i affärerna är variationen av grönsaker och frukter rätt dålig, särskilt med tanke på grannlandet Chiles stora produktion. För oss vegetarianer, då? Argentina, och särskilt Buenos Aires, hade under början av 1900-talet en stor italiensk invandring, vilket har influerat matkulturen.

Förutom kött är därför pasta något som argentinarna är riktigt duktiga på. Färsk pasta är billigt och går att få tag på överallt, och på restauranger finns oftast ett flertal pastarätter att välja mellan. Ofta får man i menyn välja vilken typ av pasta man vill ha och vilken sorts sås man vill ha till den. Även pizza är något som finns i vart och vartannat gathörn. Argentinarna är också riktigt duktiga på mjölkprodukter, framför allt glass. Jag antar att glassen också kan härröras från det italienska arvet, men jag skulle vilja påstå att de till och med är snäppet bättre än italienarna på den fronten.

Den argentinska glassen är en måste-upplevelse. Glassbarer, heladerías, finns överallt och erbjuder en väldig variation av smaker. En vanlig smak som det brukar finnas åtminstone fem variationer av (med choklad, med gryn, osv) är dulce de leche. Det är en slags supersöt kolasås gjord av kondenserad mjölk som inte bara finns som glassmak. Dulce de leche är också en populär ingrediens i godis och i facturas, vilket är det argentinska samlingsnamnet på bakelser, som de gärna äter till frukost eller till eftermiddagsfikat. Sötsaker får argentinarna aldrig nog av.

Vad dricker man då i Argentina? Argentina är en av världens stora vinnationer och vin i Argentina är av riktigt bra kvalité och riktigt billigt på samma gång. En oslagbar kombination. På sommaren när hettan är som värst dricker de gärna det röda vinet med en isbit i. En annan typiskt argentinsk dryck är mate, som kanske bäst kan förklaras som ett slags te. Det dricks med ett slags metallsugrör som har en liten sil längst ned, i en speciell kopp som fylls till två tredjedelar med bladen och sedan med hett (men inte kokande) vatten.

Mate är en sällskapsdryck och alla turas om att dricka ur samma kopp som skickas runt. (Sist men inte minst, jag vet att jag generaliserar alldeles hejdlöst, och naturligtvis är jag mycket väl medveten om att inte alla argentinare gillar dulce de leche, till exempel, precis som inte alla svenskar gillar saltlakrits, men jag skulle nog nämna det ändå om jag skulle skriva om svensk matkultur.)

19 kommentarer på Kött, pasta och sötsaker – Om argentinsk matkultur

  1. jenny

    haha dulce de leche, klart det ska namnas!! bland det ackligare jag atit dock.. ha det gott Annika!

  2. emilie

    Håller verkligen med om att argentinarna inte vet vad krydda är, kan tillägga att så är det i resten av kontinenten också. Man uppskattar iallafall verkligen svensk mat när man kommer hem igen. 😉

  3. Annika

    Kristoffer: Tack!

    Jenny: Haha, ja verkligen!

    Emelie: Ja, eller hur! Fast Argentina tar nog ändå bottenpriset när det gäller kryddbristen. I Peru till exempel har de ju jättegod stark mat och här i Colombia får man också mat med smak 🙂

  4. Josefin

    Jag tycker det är jättekul att läsa dina artiklar, har själv bott en tid i Argentina (fast i norrqa delen). Men jag måste ju lägga till något som du verkar ha uteslutit alldeles: ÖL! Alla argentinare jag känner dricker kopiösa mängder öl!

    Dulche de leche äts också som brödpålägg i stil med jordnötssmör eller nutella.

    Och jag håller med om glassen – den är den godaste jag ätit i mitt liv…

  5. anonym

    idioter, kom hit da och snacka skit om mitt hemland framför mig så får ni se, jävla svennar

  6. peder jansson

    hej!! jag går på väringaskolan den suger så hårt,,,, det ligger i sigtuna

  7. MERGIMTARE

    JJÄÄTTTE BRAAAA 😀 tacckk, jag behövde denna faktan till spanska arbete om argentina 🙂

  8. jhbkv

    kjhkukilhklhljklkllölölölölööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööö

Svara till