On the road again

Trots magbesvar visade sig Osh inte vara Usch. Visst, det ar en storstad (kanske inte i svensk bemarkelse), men mycket trafik och mycket folk.

Jag trodde magen blivit battre igar eftermiddag och jag borjade faktiskt kanna mig lite hungrig. Jag strosade upp och hittade en mysig uzbekisk restaurang. Satte mig med benen i kosr pa ett upphojt sitta-pa-golvet-bord och borjade spraka med en engelsktalande servritris (som visade sig vara larare). Fragade inte om priset utan bestallde sallad, kyckling, brod, te och juice. Jag slog till pa stort med andra ord. Satt och smatuggade en lang stund och at inte pa langa vagar upp allt jag bestallt in. Notan fick mig nastan att satta tungan i halsen. 324 som (ca 50 spann) ville hon ha. Nu skrattar ni val, men har ater man latt samma maltid for 1/3 av det priset. Jaja, nu har jag iaf lart mig att praga innan. Hur som helst har jag inte lagt sa mycket pengar pa mat, sa det var inte hela varlden. Tyvarr blev jag dalig efter en stund igen. Att jag inte kant av nagot under dan var val for att magen var helt tom. Men nu nar den fick nagot att jobba med blev det andra bullar. Ojojoj. Fick kramper, borjade svettas och frysa i omgangar och trodde aldrig jag skulle komma tillbaka till guesthouset. Nu i efterhand forstar jag inte varfor jag inte tog en taxi. Men det er ju som sagt latt att vara efterklok. Lyckades pa nagot satt kopa med en flaska vatten och trillade efter manga ihopkurade pauser in genom dorren pa fjarde vaningen. Madde lite battre nar jag vilat ett tag och bestamde mig for att folja med nagra andra resanarer ut en svang senare pa kvallen. Kande att jag behovde luft. Men jag vagade mig inte pa nagot annat an brod och te.

Natten var svettig. Lite komiskt. Nar jag kom in pa Osh guesthouse blev jag lite orolig nar jag inte sag nagra filtar. Overallt annars i Kirgizistan har natterna varit kyliga, trots att det ibland varit mycket varmt pa dagarna. Men det behovdes verkligen inte nagra filtar i Osh. Efter att ha blivit vackt av en mycket enerverande hollandare beslutade jag mig for att idag leta upp en swimmingpool. Sagt och gjort. Det var inte sa svart. Visst, det var en marklig pool, men svalkade och jag fick antligen lite sol pa storre delar av kroppen. Aaaaaah, vad harligt! Tror jag ska ga dit en stund imorn igen.

Vandrade under eftermiddagen mot bazaaren. Det ar centralasiens aldsta och storsta bazaar. Och tror mig den ar stor. Sa stor att Emma geografilarare gick lite vilse. Jag lyckades anda kopa med mig lite presentar hem (vad kan jag ju givetvis inte skriva har, sa dum ar jag inte..).

Jag maste beratta lite mer om Arslanbob. Jag skrev att det var lite turistiskt. Och det var det val, men det ar fortfarande sa att de blir positivt overaskade nar de ser en vasterlanning. De ar upprikigt nyfikna utan att vara jobbiga och de vill inte ha nagot av dig, forutom lite tid. Jag har aldrig varit pa ett stalle dar jag fatt saker for att foto folk ch dar de gett mig saker gratis pa marknaden. Men just det hande dar. Nar jag inte ville kopa deras torkade appelark la de en bunt i en pase och gav mig. Jag fick nagot slags sockergodig ocksa. Och en kvinna jag fotade gav mig kurut (torkade ost/yoghurtbollar). Jag forsokte avboja eftersom jag inte ar sa fortjust i kurut, men se den gubben gick inte. Komiskt, inte sant?

Det gick vagen med passkopian. An sa lange iaf. Jag har inte behovt visa den for nagon polis, och jag hoppas jag slipper det. Men det var inga problem pa guesthouset.

Jag blir kvar i Osh till lordag morgon da jag tar en tidig bus tillbaka mot odemarken och familjen i Kyzyl-Kol. Vill de att ja gor mer jobb stannar jag dar ett tag. I arlighetens namn hoppas jag inte att de vill de, for i sa fall kan jag aka till Song-Kol och Issyk-Kol innan det ar dags att aka hem. Japp, horrni, nu narmar det sig. 2,5 vecka till hemfard.

Jag maste ocksa passa pa att gratulerar Lill-Emma. Haftig att de vill ha dig till Norge. Kanske ar dags for Skara och Bert sen 😉

So long kara vanner. Det var allt for denna gang.

Ps. Jag haller helt med Lina – se upp for askan, Fia och Bosse…