The eagles have landed

Tjenare vänner och även alla dom jag inte känner.
Hoppas allt är bra i Svedala.

Idag på eftermiddagen lokal tid landade vi (Stringa Stillwater och jag) i Bangkok efter en låååång flygresa. Att flyga är ju mega jobbigt. Varmt, trångt och omöjligt att sova längre tid än 15 minuter i stöten, p.g.a. att det är så grymt obekvämt. Jag känner mig inte speciellt pigg om man skall uttrycka sig milt, men man kan ju inte gå och lägga sig och sova heller, måste ju ställa om klockan i kroppen…

I dag har det varit c:a 28 grader och lite disigt (men det kanske det alltid är i Bangkok?). Vi hittade iallafall ett ställe att bo på c:a 5 min. gångväg från Khao San Road, dit det verkar som om alla backpackers som luffar runt i Sydostasien hamnar förr eller senare.

Vi tänker stanna här i några dagar för att fixa visum till Kambodja och antagligen lämna våra flygbiljetter på Svenska ambassaden i Bangkok, så har man en värdehandling mindre att tappa bort (bland det första jag gjorde var att sumpa bagagekvittot, inte hela världen, men ändå).
Det är iallafall otroligt skönt att vara här, jag drabbas titt som tätt av små glädjerus och jag tror att jag drömmer, har inte fattat ännu…
Har tagit min första Singha och ätit en alldeles för stor portion Tom Kha Gai (slå upp om du inte vet), samt ätit ananas och Pad Thai, mums…

Jag diskuterade med Stringan om en inte allför ovanlig morgon hemma (i Sverige) för mig vid denna årstid:
Går och lägger mig alldeles försent på kvällen/natten och ligger kvar alldeles för länge på morgonen, man är extremt trött, det känns som det är natt när man vaknar, temperaturen ligger på c:a 5 plus, det regnar, man måste springa till det ”roliga” pendeltåget, hinner inte äta frukost, det kalla regnet letar sig in på kroppen, man är jätte svettig när man stiger på tåget, vagnen har en temperatur som håller 30 grader och till råga på allt kliver det på en skock med ungar vid någon station. Man kommer till jobbet trött, hungrig, blöt och irriterad.
Då är livet här 1000 gånger bättre.

So long så länge
/Fredrik