En rapport från Trat

Hej igen.
Sitter nu på ett Internet cafe i Trat, som ligger 31 mil sydost om Bangkok. Vi kom hit idag vid 15-tiden och bor på ett guesthouse, ”Friendly guesthouse” som kostar 60 bath natten (c:a 12 kr), rätt billigt boende faktiskt. Det känns rätt svårt att bränna resebudgeten under en dag, som vi har beräknat till c:a 300 kr. Vi gör kanske av med lite mer än hälften.

Klockan är 20:00 och kvällen är ljummen. Jag sitter i linne, shorts och sandaler och solen har skinit som vanligt:-).

I måndags träffade vi på en tjejkompis till Stringan och en kompis till henne, på samma ställe som vi bodde på i Bangkok, ett rätt märkligt sammanträffande. Dom hade åkt samma rutt som vi planerar att åka, Kambodja, Vietnam, Laos och Thailand. Dom hade mycket att berätta och gav oss lite bra tips om boende etc.. Bl.a. så hade de köpt en båt i Laos och paddlat själva ned för en flod under 7 dagar och levt på ”sticky rice” samt gästfria bybor, som såg turister typ 1 gång om året. Verkade ha varit en otroligt häftig upplevelse.

Vi tillbringade måndag eftermiddag samt kväll tillsammans med mat och prat. Dom skulle ge sig av på tisdag kväll ner mot södra Thailand och ta dykcert.

Under tisdagen blev vi lite turistiga och åkte tuk-tuk runt halva Bangkok, med en tuk-tuk förare som fick bensin kuponger för att ta oss till skräddare, juvelerare, juvelerare igen innan vi tillslut hamnade dit vi egentligen ville, Grand Palace i Bangkok. Han var iochförsig shcysst och talade om att han skulle ta oss till dessa ställen innan vi åkte iväg och att han fick bensin för det, vi behövde endast betala 5 bath för resan. Vi handlade givetvis upp oss på ett lager med skräddarsydda kostymer i ”äkta” Kashmirtyg samt ett gäng med ”äkta” ädelstenar och smycken, fastän vi skall resa runt i 5 – 6 månader:-). Det kan ju komma till användning:-). ”Special price, only for you my friend”. Nej, skämt åsido, vi gick in låtsades vara intresserad i 5 minuter ”Oh, very nice silk”, ”very nice diamonds” och sedan gick vi ut. Så var det med det. Dom var nog ledsna att dom inte fick blåsa oss på vår reskassa och lite till.

Under tisdagen åkte vi även long-tail båt i Bangkok, det var väl ok. Skönt att sitta ett tag och bara ta det lugnt. Vi prutade ned priset 1/3 och ändå har man en skum känsla av att man blir blåst, en känsla man har rätt ofta och särskilt runt Khao San road där man alltid blir blåst, mer eller mindre. På kvällen var Stringan och jag på en thailändsk pub. Bara thailändare, några trubadurer, en bit mat, några öl och en halv flaska ”Sang-Som” gjorde den kvällen. Vi var hemma vid två-tiden på natten och skulle upp vid 7-tiden för att ta bussen till Trat idag. Jag var lite ”seg”, men efter en s.k. frukost, en flaska vatten och en huvudvärkstablett, var man i form igen (trodde jag).

Vi åkte taxi till busterminalen och klev på bussen som skulle ta oss till Trat. När jag hade setat på bussen i 10 minuter, fick jag helt plötsligt en enorm kramp i magen, som om någon skulle ha vridit om tarmarna på mig och jag kände att jag långsamt höll på att svimma av, vilket jag gjorde. Jag vet inte hur länge, men Steffe berättade efteråt att han såg att jag bara hade sjunkit ihop och när han frågade hur jag mådde, hade jag bara börjat skaka i hela kroppen. Det jag mindes därnäst var att jag hörde Steffe oroligt frågandes hur jag mådde, jag vaknade till liv och mådde otroligt dåligt. Sjöblöt av kallsvett tog jag mig till toaletten bak i bussen och trodde att jag skulle åka på en riktig ”Monetesumas revenge”, men några ”hulkningar” senare tog jag mig matt tillbaka till min plats och försökte vila, vilket var rätt svårt p.g.a. att det visades dubbade thailändska filmer hela vägen till Trat, med tillhörande hög volym, suck! öronproppar i!! Vid det tillfället hade jag kunnat betalat en stor summa pengar för att teleportera mig till sängen hemma i Sverige (fast då kanske Danne, killen som hyr min lägenhet, inte blivit så glad:-)).

Fram tills nu har jag dock klarat mig. Jag mår hyffsat nu, men jag är lite orolig att samma sak skall hända igen, särskilt eftersom vi åker in i Kambodja imorgon, och skulle man behöva sjukvård, så är det kanske inte det bästa landet att befinna sig i. Men hursomhelst, är det lugnt inatt åker vi in tidigt imorgonbitti i Kambodja. Spännande:-).

Sådana här tillfällen är det iallafall otroligt skönt att vara två personer och jag har druckit mycket vatten och ätit vegetarisk mat (passar mig lite för kyckling) på den lokala marknaden. Vi köpte även upp oss på Youghurt och kakor som jag ska äta lite senare. Jag undrar om det kan vara en släng av Salmonella som jag åkt på?
Nåväl, nog om det.

Vi nu slagit följe med ett engelskt par, som är ute och reser jorden runt. Dom har varit ute i sex veckor och bland annat gjort Indien, vilket verkar har varit en riktig pärs, åtminstone norra Indien. Folk verkar inte se en som människa utan som möjligheten till ett mål mat för dagen. De flockas runt en och tar inte ett ”nej” som ett svar. Vi har fått en hel del nyttiga tips om Indien och jag tror att det kommer att bli en extremt jobbig, men samtidigt intressant och nyttig erfarenhet.

Trots dagens övning är vi iallafall vid gott mod och jag hoppas att allt är bra med er därhemma.

Lakåån (Antagligen felstavat, men det betyder hej då på thai, tror jag:-)).
Hälsningar Fredrik