Tillbaka i Phnom Pehn

Skit också, man har setat och skrivit dagbok i över en timma och så blir det strömavbrott!!!
Allting försvann, det är bara att börja om…:-(

Phnom Pehn, 20:00.

Stringan och jag är alltså tillbaka i Phnom Pehn.
Vi tog färjan från Siem Reap 07:00 imorse och kom hit vid 12-tiden idag.

Det kändes lite tomt och tråkigt att behöva skiljas från våra trevliga reskompisar, Amanda och Sofia, som vi har umgåtts med hela dagarna ända sedan Sihanoukville. De skulle åka buss till Bangkok imorse för att så småningom åka hem till Svedala lagom till jul. (Hoppas ni orkar bära era väskor:-)).

Hursomhelst, jag åkte med en halvgalen motodup imorse till färjan. Det vara bara att be en bön, hålla i sig och hoppas på det bästa. Tillslut så ”lyckades” vi, min förare och jag ändå bli påkörda av en bil bakifrån, skönt att inte hastigheten just då var speciellt hög.
Ingen skada på vespan, men det hindrade ändå inte min förare att från att skrika några väl valda ramsor på khmer.

Båtresan gick bra förutom att jag tog tag i skorstenen när vi skulle gå av färjan, stekhett!!

Med svidande vänsterhand och det sedvanliga ”överfallet” från motodups, tuk-tukförare, guesthouseförsäljare och en och annan tiggare så tog vi oss till ”Top Banana guesthouse”, 4$/natten, som vi fått tips om av Elin, Steffes vän som vi träffade i Bangkok.

Guesthouset beskrivs på visitkortet som ”Very happy guesthouse”. Ordet ”happy” har en viss betydelse i detta land, det finns t.ex. ”Happy pizza” eller med en annan fras ”Special herb pizza”. Hmm, undrar vad det är för ”ört” de kryddar den pizzan med:-). Det verkar iallafall vara ett trevligt ställe med en bra atmosfär.

Senaste gången jag skrev var vi i Siem Reap och skulle kolla in templen. Sagt och gjort, de senaste dagarna har vi stigit upp i ottan (04:20) för att inte missa soluppgången vid templen.

Under två dagar hyrde vi en tuk-tuk för ”eight dala” per dag, som körde oss runt till ett 15-tal tempel. Angkor Wat var helt klart det mest fascinerande templet, en enormt stor och vacker byggnad.

Igår var vi vid Beng Melea, ett tempel som ligger c:a 60 km norr om Angkor. Till detta tempel finns det inte så många turister som hittat, eller vågat åka till ännu. Vi hyrde en taxi, 50$ för 4 personer, plus 2$ per person i ”gåva” till polisen. Nej, du läste rätt och det är inget skämt. Att inte ge denna ”gåva” kan skapa rätt stora problem, så fungerar det i detta land. Det är även vara bra att ha ett paket bjudcigg i fickan.

Beng Melea, som fått smeknamnet Bengan, var en otroligt häftig upplevelse. Ett tempel som helt övertagits av vegetationen och inte en turist, förutom vi, så långt ögat nådde.

Vi blev åtföljda av något som jag tror var tre guider. Om de var där för att se till att vi inte sprang ut i skogen och klev på en mina eller guida oss runt i templet var lite oklart. Att springa av vägen ute i den kambodjanska landsbygden för att slå en drill kan visa sig bli rätt förödande. Landet har uppskattningsvis c:a 2 miljoner odetonerade minor och ett tusental människor mister lemmar varje år p.g.a. dessa.

De lotsade oss hursomhelst genom långa gångar, över höga murar och genom trånga passager. Mäktigt värre!

Vi har lagt upp en del bilder på detta, det är bara att kolla.

De senaste dagarna har det alltså varit tempel, tempel och tempel. På kvällarna har vi ätit ovanligt dyrt men gott, lyxat till det lite.

Det kommer nog att dröja innan vi kan äta så gott igen eftersom vi nu är på väg till de nordöstra delarna av Kambodja dit inte många turister åker och där det på vissa ställen inte ens finns någon infrastruktur.

Imorgon går bussen till Kompong Cham, klockan 08:45. Det tar c:a 3 timmar och sedan blir det förhoppningsvis båt på Mekong till Kratie, 3 timmar. Kanske stannar vi där över natten och åker vidare till Stung Treng med båt, 5 timmar på Tisdag och sedan sista biten med buss till Ban Lung, för att gå på några dagars trekking.
Det är möjligt att ni inte hör något från mig på c:a en vecka eftersom det kommer att bli svårt att få tag på Internet.

Nej, nu är det dags att gå och sova.
Det blir en tidig morgon imorgon, igen.
Det är nu som det riktiga äventyret börjar.
Vi är vid gott mod och jag mår bra.

Lie hay
/Fredrik