Tillbaka vid havet.

Hej igen.
Nu ar norra delarna av Indien avklarde och jag har defenetivt lamnat de kyligare delarna av varlden bakom mig.
Sista stoppet blev Udaipur som enligt guideboken skulle vara indiens mest romantiska stad. Visst var det en ganska vacker stad men lite for stor for min smak. Men fran ett litet palats pa en bergstopp nagra kilometer utanfor stan uplevde jag i alla fall den mest spektakulara solnedgang jag sett. I nastan en timme andrade himlen farg genom i stort sett hela fargskalan medans solen sakta sankte sig over bergs-sluttningarna. Stan ligger vid kanten av en liten sjo i vars mitt ett stort palats liger vilket numera ar ombyggt till lyx-hotel. Det ser jattevackert ut pa bilderna men fyra ars torka i den har delen av Indien har totalt torrlagt hela sjon. Bat-turer pa sjon har ersatts av kamel och elefantridning. Ratt haftigt faktiskt att traska runt pa det som en gang var sjobotten men lite av magin i stan har ju sjalvklart gatt forlorad pa detta. Men senaste gangen det var en liknande torka fyldes sjon igen over en natt nar monsunen slutligen drog in sa det kan andras snabbt. Den som ar intresserad av hur stan ser ut (med sjo) kan hyra James Bond – Octopussy som till stora delar ar inspelad i stan.
Efter detta tog jag en 16-timmars sovbuss till Bombay vid kusten. Indien ska ha cred for de absolut mest komfortabla sovbussar jag har sett inkluderat europeiska sovbussar. Pa ena sidan mittgangen ar det dubbelsangar och pa andra singel-baddar i tva vaningar. Varje sang har en egen liten kupe-dorr som gar att stanga sa att man for som ett eget litet rum att husera i. Lagom langd, bredd och hojd gjorde det riktigt komfortabelt. For att inte tala om att antligen fa vara lite ifred vilket inte hor till vanligheten i Indiska transportmedel. Vanligtvis ar man fritt villebrad for indier som kan agna timmar at att stirra pa en, lasa over axeln i ens bok eller tjattra i orat pa en trotts att man tydligt papekat att man forsoker sova. Blundar man och struntar i att svara sa petar de pa en tills man vaknar.
Nu ar jag i alla fall framme i Indiens folkrikaste stad Bombay med over 16 miljoner invanare. En hamnstad vid vastkusten. Det ar forsta gangen jag ser och kanner lukten av havet sedan jag lamnade Helsingfors i borjan av oktober forra aret. Ett kart aterseende. Bombay ar indiens mest valordnade/valmaende stad och hem till varldens storsta filmindustri, Bollywood. Boende ar snuskigt dyrt har i stan sa for tillfallet bor jag i fralsnings-armens sovsal. Ett ganska nerganget stalle med ett minst sagt intressant klientel av utblottade backpackers. En havererad mage har gjort att jag inte velat vandra for langt fran hotelets toaletter sa jag har inte sett sa mycket av stan annu. Men det verkar mest vara som vilken asiatisk storstad som helst, kaotisk och med en tryckande hetta. Min svettiga kropp skriker efter ett dopp just nu sa formodligen tar jag taget vidare till Goas strander nagan gang i overmorgon. Jag ser fram mot det.
Johan.