Soffsurfande och lokal kultur på Trinidad

Trinidad må sakna tydliga turistattraktioner, men erbjuder desto mer i form av stämning, kultur och gästfrihet. Backpackings Sebastian reste till den tropiska ön i Västindien – och sov på en soffa i åtta dagar.

När båten anländer till hamnen i Chaguaramas är den flera timmar försenad och jag börjar bli orolig. Mörkret har börjat falla över Trinidad när jag får min inresestämpel och på parkeringen lyser en ensam gatlykta. När alla andra resenärer försvunnit mot huvudstaden kommer en taxichaufför fram till mig.
Is someone pickin yo’up? Port of Spain’s very dangerous at night!

Visserligen har jag blivit varnad för Trinidadaccenten tidigare, men när jag för första gången hör den på en mörk parkering förstår jag knappt någonting. När jag efter några ursäkter till sist lyckats uppfatta frågan nickar jag och säger:
Yeah, I’m waitin’ for a friend, Angelo Hart. He ’s supposed to pick me up here.
Taxichauffören förklarar att inga maxis (delade taxis) går åt det här hållet så sent på natten och undrar om jag känt Angelo länge. Jag tvekar lite innan jag svarar.
I’ve never met him before. Talked to him on a website, couchsurfing. Heard of it?
Taxichauffören skakar skeptiskt på huvudet, och när Angelo 30 minuter senare fortfarande inte har dykt upp övertalar han mig att åka med till Port of Spain.
 
Åtta dagar senare kommer jag att ta ett tårfyllt farväl av Angelo och hans familj, men i den tropiska augustinatten är jag fortfarande nervös över vad som ska hända. Jag har inget hotell bokat, de har nog dessutom stängt för natten, inga pengar och framförallt ingen aning om var i Port of Spain jag är. Kanske var det ingen jättebra idé att bestämma sig för att bo hos en okänd kille på Trinidad?
 
Couchsurfing.org startades 2004 med syftet att bygga ”a world where everyone can explore and create meaningful connections with the people and places we encounter”. Det fungerar så att människor erbjuder resenärer att sova hos dem och eventuellt guida dem runt, allt helt gratis och med mål att stärka internationella relationer. Medlemskapet är gratis och innehåller inga förpliktelser, men förhoppningen är naturligtvis att du efter att ha surfat hos andra även tar emot resenärer själv. Det är på så vis jag kommer i kontakt med Angelo, en 19-årig historiestudent från Arima på Trinidad.


 
Tillslut ordnar sig allt. Taxichauffören lyckas få tag på Angelo på hans mobiltelefon och vi möts utanför centralstationen. Han visar sig vara fåordig, på gränsen till mystisk, men då jag bakom hans tjocka mörka hår skymtar två snälla ögon kastar jag upp väskan på ryggen och följer efter honom till en maxi som ska ta oss till hans hem i Arima.
 
Angelo är född och uppväxt i Arima, en liten stad några mil öster om huvudstaden Port of Spain. Där bor han i ett hus tillsammans med sin mamma Yvonne, sin bror Gerry och sin syster Tracey och hennes två barn. Arima är ingen spännande stad utan en helt vanlig västindisk småstad med några affärer, en marknad och högtalare som spelar reggaeton på högsta volym i varje gatuhörn.
Arima är inte så illa, säger Angelo, även om jag måste erkänna att det inte direkt är min favoritstad. Det var en bra stad att växa upp i; det är skönt att bo på en väldigt lugn del av ön.
 
Familjens vita enplansvilla är spartanskt inredd, men den gästfria stämningen går inte att ta miste på. Köket doftar ständigt av nybakad bake, ett vitt cocosbröd stekt över öppen eld, och på kvällen sitter vi tillsammans med Angelos bror Gerry och smuttar på Trinidads världsberömda rom.
 

Bara ett kvarter från Angelo bor Josephine och Dennis, ett par i 55-årsåldern. Trots en anspråkslös fasad rymmer deras bakgård en riktig skatt: en enorm samling av udda föremål från hela världen.
Vi kom på idén under en av våra resor, berättar Dennis. Varför inte börja samla på saker från andra delar av världen? Vi har samlat i 18 år nu och vi älskar det!
 
Och deras glädje går inte att ta miste på. Dennis visar oss runt med ett brett leende på läpparna samtidigt som rök och matos sprider sig från den öppna elden. I samlingen ingår bland annat 120 borttappade kepsar, 1965 stycken pennor från hela världen (varav tre från min hemstad), en svensk gasolspis och till och med en kyrkklocka i brons från Dublin daterad till år 1865.
 
I en bur sitter en papegoja som från och till skriker ”hello” eller ”good bye” och i mörkret fascineras vi av de fantastiska orkidéerna som växer i trädklykorna. Och som om det inte räckte; som kronan på verket har de inrett en liten stuga på tomten helt med cocacola-föremål!
 
Port of Spain är ingen fantastisk stad; smutsen, kriminaliteten och den extrema värmen skrämmer med rätta bort de flesta turisterna. Angelo är dock en tålmodig guide som med sina historiekunskaper har en intressant berättelse även om de mest slitna fasaderna. Vi besöker världens största rondell, dricker iskalla Caribs (Trinidads lokalbryggda öl) vid hamnen och äter nationalrätten roti vid ett litet matstånd i centrum, en indiskinfluerad rätt bestående av stekt bröd fyllt med kyckling och currygryta. Under den långa promenaden runt rondellen passar jag på att fråga mer om skillnaden mellan Trinidad och Tobago.


 
Trinidad har större etnisk och kulturell mångfald än Tobago, förklarar Angelo. De bägge öarna har faktiskt väldigt olika historia. Trinidad koloniserades av Spanien i början av 1598. Trots att vi var en spansk koloni påverkades ön mycket av de franska plantageägarna. Även efter det att britterna erövrat Trinidad från spanjorerna 1797 fortsatte det franska inflytandet, det är därifrån vi har fått traditionen att fira karneval. Det är också därför som vi främst firar karneval på Trinidad. Tobago däremot, som är en mycket mindre ö, hade färre plantager och tog därför också emot färre immigranter. Det var först 1889 som Tobago blev en del av Trinidad så såväl vår historia som vår kultur skiljer sig väldigt mycket, trots att det numera är samma land. Men det betyder inte att Trinidad är bättre än Tobago. Tobago är en väldigt vacker ö, mycket lugnare och mer avslappnad än Trinidad.
 
Trots att Trinidad ligger i Västindien saknas de turkosblå stränderna som figurerar i turistbroschyrerna; de finner man främst på Tobago. Både Toco Bay och Maracas Bay har dock fina stränder med genuin trinidadkultur. På Maracas Beach ligger en liten restaurang som serverar Trinidads bästa bake and sharke. Pitaliknande bröd fylls med friterad haj, färska grönsaker och stark chili och koriandersås och avnjuts direkt på stranden. Haj är något av en kulinarisk specialitet på ön och smakar ungefär som vit fisk fast betydligt saftigare.

I resten av världen så är människorna rädda för hajar. Här är det tvärtom; hajarna är rädda för oss, för vi äter dem, konstaterar Angelo och skrattar.

Även om Trinidad saknar riktigt speciella turistattraktioner råder en kulturell mångfald som man möter på få platser i världen. Här blandas spanskt, franskt och brittiskt kolonialarv med influenser från Kina och Indien, och tillsammans med den ursprungliga amerindiska kulturen bildar de en färgstark västindisk kultur. Musik, mat, dans och attityd gör att Trinidad känns kryddigt och har något att ge även när det inte är karneval. Att resa på Trinidad handlar inte så mycket om att besöka nationalparker eller gamla historiska byggnader, utan snarare om att sitta på stranden med en kall öl i handen och bara insupa atmosfären. Passade nog finns det till och med ett ord för det på Trinidad, limin.
 
Efter åtta dagar hemma hos Angelo och hans familj blir det tillslut dags att ge sig av. Angelos mamma vill inte veta av mina svenska tackningar, utan konstaterar helt enkelt att jag är en del av familjen nu.
And you just have to live with that! säger hon och skrattar.
När flyget rullar bort mot startbanan minns jag inget speciellt med Trinidad förutom gästfriheten, stämningen och åtta lata dagar. Och det räcker mer än väl.

Information om Trinidad
 
Toco Bay ligger på den nordöstra spetsen av Trinidad och är en lång sandstrand. Där finns något enstaka guesthouse och några enklare affärer. Passa även på att besöka Galera Point någon kilometer bort där man kan njuta av solnedgången medan man blickar bort mot Tobago. Maracas Bay ligger på nordkusten cirka 30 kilometer från port of Spain och har några restauranger på stranden och flera hotell. Såväl Toco som Maracas nås bäst med bil eller route taxi.
 
Något av det bästa med Trinidad är maten. Prova det indiskinspirerade roti eller specialiteten bake and sharke. Även färsk mango och avokado är ett måste när det är säsong. Trinidads rom är världsberömd och det finns flera destillerier att besöka. Carib och Stag är det två lokala ölsorterna där den senare är en aning starkare i smak och alkoholinnehåll.

 
Tobago är lugnare och har fler pittoreska västindienblå stränder än Trinidad. Man tar sig enklast dit med flyg från Port of Spain. Flygresan tar cirka 20 minuter och kan bokas med Carribean Airlines. Det går även en färja flera gånger dagligen, även om det är ett långsammare alternativ. Valutan är Trinidad & Tobago dollars som är näst intill likvärdiga med den svenska kronan.
 
Couchsurfing.org är ett gratis community där du kan träffa människor som mer än gärna tar emot resenärer och visar dem runt. Sidan är känd för sin säkerhet, men var alltid extra uppmärksam när du tar kontakt med personer. Kolla framförallt tidigare resenärers kommentarer och var noga med att vara tydlig med vad ni vill för att undvika missförstånd.

5 kommentarer på Soffsurfande och lokal kultur på Trinidad

  1. Johanna Lagerfors

    Härlig text, blir väldigt sugen på att börja couchsurfa. Har faktiskt aldrig gjort det ännu.

  2. Xavier

    Klart bättre än Belem-texten, Seb. Pratminus ger närvarokänsla. Det bästa är när angelo säger att hajarna är rädda för oss. Du skulle spunnit vidare på det där. Även kring ”limin”. Var inte rädd för att skriva historier ”i historien” och släpp kontrollen, en historia behöver inte berättas i kronologisk ordning. Ankomst, reseupplevelse, avresa, det blir bara stelt o tråkigt. Angelos rabblande om trinidad och tobago är ett alldeles för lång pratminus. I det stora, du har redan utvecklats sedan belemtexten och det här kan bli bra. Nästa steg blir förbättra bilderna, sista bilden på en poserande folksamling är direkt dålig. Något förvirrande, läsaren av texten undrar genast vem blondinen är? flickvän, vilsen turist, europé boende på plats, eller är det rent av artikelförfattaren med långt hår etc ? helt onödigt att ta med en bild som väcker frågor men inte ger något svar. ta bort!

  3. Sebastian van Baalen

    Xavier: tack för rolig och bra konstruktiv kritik! Det är två till artiklar på g om Brasilien, hoppas du gillar dem. En som mer är en reseguide, och en som mer har stilen av en reseberättelse.

    Angående bilderna är jag tyvärr medveten om att kvaliten haltar lite, men jag fotade väldigt lite på Trinidad dessvärre. Ingen ursäkt men en förklaring 😉

    Anledningen till att jag inte skrev mer om limin är att jag redan skrivit en artikel om det för en tidning. Den finns på min hemsida utifall du är intresserad: http://sebastianvanbaalen.se/?p=127

    /Sebastian

  4. mikael carlsson

    Är själv medlem i cotchsurfer o har bara haft bra erfarenheter.
    Både varit värd och hälsat på folk. Kan rekomendera det.

Svara till