Kontrasternas vecka!

Hejsan!

Ska jag sammanfatta veckan som gatt kan jag inte annat an säga, snacka om kontraster! Jag har tagit mig fran att ha statt i en liten sjo med vatten upp till midjan fiskandes pirayor via en 27 timmars bussresa till Rios nojesliv till en valfylld Maracanastadion.

Turen till vatmarksomradet Pantanal inledde veckan. Mandagen var vikt at transport till mitt foretags camp mitt ute i ingenstans…. tre timmar skakig jeeptur fran narmsta asfaltsvaeg hade dom byggt upp en enkel camp dar vi at, sov och blev myggbitna. Pa tisdagen sa var vi ute och promenerade i nagra timmar bade pa morgonen och eftermiddagen. Mitt pa dagen var det for varmt for att gora mycket annat an att njuta av en siesta. Tyvarr sag vi inte sadar jattemanga djur pa vara vandringar men vi sag och horde nagra vral-apor iallafall. Nar man reser sa haer ar det nog ofrankomligt att man har en hel del tankar och associationer fran tidigare resor med dess handelser, platser och manniskor man mott. Nu nar jag sag och horde vralaporna kunde jag inte annat an minnas och skratta lite generat at den gang i Nicaragua i februari 2000 da jag trodde att jag var omringad av pumor och det i sjalva verket var just vralapor som skramde upp mig…. har man inte hort dess vral ar det kanske svart att tro pa men sanna mina ord, de kan verkligen gora ljud!

”ÄR PUMOR FARLIGA FÖR MÄNNISKOR

Hola amigos! Nar jag var uppe i norra Nicaragua for nagra veckor sedan var jag ute och vandrade ensam i en tropisk cloudforest (vet tyvarr inte vad det heter pa svenska men molnskog later ju for tontigt sa jag haller mig till engelska beteckningen). Jag hade for mig att jag hade last i guideboken innan att man kunde hitta pumor dar. Helt plotsligt horde jag ett enormt vral, det lat ungefar som nar ett lejon ryter, och det kom inte alltfor langt ifran. Det foljdes av ett likadant vral fran motsatt hall. Jag trodde da att det var tva pumor som kallade pa varandra och jag rakade befinna mig ungefar dar de skulle motas. Eftersom det inte var nagonting jag sag fram emot sa bevapnade jag mig med en lang pinne och fortsatte vandra. Efter nagra minuter kom jag fram till en storre stig och dar fanns det en bank med ett stort trad bakom. Jag la da upp ett lager med halvmurkna grenar som jag skulle kunna kasta mot eventuella passerande pumor som ett distraktionsmoment. Sedan satte jag mig pa baenken med kameran redo och vantade. Efter kanske 15-20 minuter trottnade jag pa att vanta och borjade ga mot hotellet dar jag hade borjat vandringen. Efter nagra minuter motte jag nagra hollandare som fragade om jag hade sett aporna. Forst da kom jag pa att vralandet orsakades av de beromda vralaporna. Det kandes lite pinsamt men som tur var hade jag inte hunnit delge dem min oro over att jag skulle stota ihop med pumor. Om pumor ar farliga for manniskor vet jag fortfarande inte sakert eftersom jag hallt inne med denna handelse och inte fragat nagon om det, men jag tror dock att under vissa forutsattningar kan de mycket val anfalla en manniska.”

Pa eftermiddagsvandringen pa tisdagen kom vi till en liten sjo dar det fanns en massa kajmaner (ungefar som alligatorer men kan bli lite storre). Det lag vael en 5-6 kajmaner uppe pa stranden och fler kunde komma upp ur vattnet. Jag var lite skeptisk nar jag blev skickad framat for att klappa en av kajmanerna for att samtidigt kunna ta foto. Efter att jag gatt runt kajmanen och kom upp bakifran pa den gick det alldeles utmarkt att klappa den och den lag dar sa stilla sa. Antar att den var lite mer an 2 meter lang sa egentligen ar den ju pa tok for liten for att attackera en manniska (fast vet den om det sjalv ocksa). Enligt guiden sa ar det ok att ga fram och klappa tva av dessa 5-6 kajmaner som lag pa detta stallet…. undrar bara hur de kom fram till det fran borjan. Det maste ju ha varit en del trial and error kan man tanka sig :).

Pa onsdagsmorgonen begav vi oss till en liten sjo for att fiska efter pirayor, denna blodtorstiga fisk som i grupp kan ata en hel ko (eller manniska for den delen) in pa skelettet pa ingen tid alls…. och dom skulle vi fiska staendes i vatten till midjan. Nu ar dock pirayafiskarnas farlighet overdriven. Det finns ca 50 olika sorters pirayor och en del ater inte ens annan fisk. Det KAN handa dock att en stor grupp av pirayor blir som galna nar de far vittring pa blod men det ar nog framst nar de hamnat i nagon liten sjo som under torrperioden blir avskuren fran andra sjoar och floder och nar de da atit upp all annan fisk i sjon. I var sjo ar det nog snarare sa att pirayorna blivit utfiskade och var fangst blev ytterst blygsam med totalt 5 tamligen sma pirayor pa 10 personer. Sjalv fick jag inte nagon alls fast jag hade en pa kroken och hann se den pa ytan precis innan den kom loss och sanna mina ord, det var den storsta pirayan for denna dagen (tydligen vet jag hur fiskesnacket gar!). Efter kanske tva timmar dar i vattnet sa gav vi upp. Kan inte pasta att jag blev direkt jatteintresserad av fiske och trots spanningen av att fiska piraya blev det trakigt efter ett tag.

Pa eftermiddagen sa var det en ridtur som gallde. Jag har ridit pa manga stallen runtom i varlden och oftast ar hastarna tröga/lugna och promenerar i stilla takt pa led efter varann. Denna ridtur skulle visa sig vara bra mycket battre an sa dock for att inte saga den basta jag nansin haft. Jag hade fatt den storsta hasten och den var mycket pigg och ville galoppera sa mycket som mojligt. Forsta halvan av ridturen var lugn men andra halvan galopperade jag riktigt mycket och behovde inte ens mana pa hasten utan den galopperade helt frivilligt. Det var onekligen en skon kansla att flyga fram over den mjuka sanden som marken bestod av. Flera personer i gruppen hade aldrig ridit forut och mot slutet sa galopperade aven dom. En annan rolig sak under ridturen var att jag nar vi red genom ett faelt med hog vegetation fick syn pa en orm som lag hoprullad for attack bara nagon meter fran dar jag passerade. Nar jag pavisade ormen for guiden sa visade det sig vara en riktigt giftig orm som det var bast att halla lite distans till.

Torsdagen var en dag for forflyttning. Forst 3 timmars jeeptur och sedan 4 timmar tillbaks till Campo Grande. Dar hade jag 3 timmar att vanta och kunde ta en dusch bl a. Darefter paborjade jag en busstur till Rio de Janeiro. Jag hade trott att jag skulle anlanda i Rio mellan kl 20 och 21 pa fredagskvallen men bussen kom fram strax fore kl 02 pa morgonen. En sadan gang kanns det skoent att jag for ovanlighetens skull hade bokat ett hostel sa jag kunde ta taxi direkt dit. Rios gator ska man nog inte vandra omkring pa nattetid med all sin packning.

I lordags kollade jag in den beromda stranden Copacabana lite smatt. Pa kvallen gick jag ut med en del personer fran hostelet. En hade hoert talas om ett porrstalle som en lordag i manaden ar som en vanlig nattklubb och det skulle vara ett jattecoolt stalle sa vi drog dit. Nar jag sag folket (klaett i svart och manga med typ goth-stil) utanfor borde jag nog blivit lite fundersam. Darinne visade de porrfilmer pa vaggarna och det var en live-sexshow pa en scen. Hmm, verkligen inte vad jag/vi trodde det skulle vara. Efter en ol dar drog jag vidare till ett mer normalt disko och hade skoj dar. Slantrade tillbaks till hostelet strax fore 7 pa morgonen.

Igar var det fotbollsderby pa den beromda Maracanastadion. Denna gigantiska arena som en gang i tiden kunde ta in 200 000 personer. Sedan dess har de byggt om den och nu ar det bara sittplatser dar. Undre delen av arenan haller dessutom fortfarande pa att byggas om sa den kan inte utnyttjas. I dagslaget ar nog kapaciteten ”bara” runt 60 000. Jag trodde det skulle vara utsalt for gardagens match mellan Flamenco (popularaste laget i Brasilien) och Vasco da Gama (dar Romario fortfarande spelar) men det var nog bara nanstans mellan 40 och 50 000 pa plats. De kunde vasnas nar de sa ville men tycker stamningen pa Boca-matchen i Buenos Aires var mycket battre. Dar sjong de matchen igenom medans igar sa var det nastan tyst emellanat och det hordes mer besvikelse med spelet etc. Flamenco som var hemmalag forlorade tyvarr med 2-1. Spelet var sisadar men matchen ar laett att minnas tack vare slutet. Med kanske 1-2 minuter kvar av matchen blev det ett litet intermezzo vilket fick till foljd att ett brak startade med, jag tror, alla spelare inblandade liksom avbytarna. Journalister och kameramän liksom poliser m fl kom inrusande pa planen. Nar de vael hade lyckats sara pa brakstakarna sa kunde de spela fardigt matchen. Efter slutsignalen forsokte en Flamencospelare ge sig pa domarna och poliser fick ta hand om spelaren….. antar att det ar en del kanslor inblandade i brasiliansk fotboll 🙂

Nu ar det dags for frukost…..

Vi hores!

Urban