A dream come true….

Guten tag meine Freunden!

Nar jag var i Zimbabwe och Sydafrika for 10 ar sedan minns jag att jag sag broschyrer om Namibia och en liten stad med det tyskklingande namnet Swakopmund. Broschyrerna utlovade en charmig liten stad i oknen och massvis med aventyr. Jag blev enormt nyfiken pa Namibia men hann tyvarr inte med det under den resan. Sedan dess har jag haft det i bakhuvudet att jag en vacker dag vill till Namibia och just Swakopmund…

I sondags paborjade jag som ni kanske minns min treveckors overlandtruck-resa. Nar jag skulle ta taxi fran vandrarhemmet till samlingspunkten fick jag dock en plotslig puls-topp nar receptionisten som hade bokat resan at mig sa att hon hade missuppfattat det hela och bokat in mig med avresa i onsdags istallet. Nagra snabba telefonsamtal senare visade det sig dock att det fanns plats aven i sondags sa jag kunde fortsatta till samlingspunkten. Det visade sig att vi ar 18 turister pa turen, en chauffor, en guide och en guidelarling. Bland turisterna ar det en salig blandning av bade aldrar och nationaliteter med jag som bara den sjatte aldsta. Dom yngsta ar runt 20. 5 koreaner finns med av vilka bara en pratar hyfsad engelska. Jag ar enda skandinaven men det gar bra anda. Taelt delar jag med en spanjor vars engelska ar sisadar och han ar lite smatt forvirrad emellanat samt snarkar gor han dessutom :). Maten har varit fullt ok och somnen likasa.

Aven om jag varit ute pa turen mindre an en vecka flyter dagarna redan ihop. Upplever en hel del och vet inte hur manga vackra solnedgangar jag redan sett…. det ar liksom nagot speciellt med afrikanska solnedgangar. Det mest spannande djur jag sett hittills ar strutsar men djur kommer senare pa resan, det kan ni vara sakra pa

Hittills har vi bott pa raett sa schyssta campingplatser dar vattnet varit drickbart och det har funnits duschar, riktiga toaletter och det viktigaste av allt; SKUGGA! En av dom forsta dagarna nar vi var ute och paddlade kajak pa formiddagen och sedan korsade in i Namibia var det visst uppat 47 grader i skuggan. Ar tamligen saeker pa att det ar nytt personligt rekord. Tycker jag klarar av sadan vaerme tamligen bra, galler bara att dricka mycket vatten. Vi har ingen luftkonditionering i lastbilen men stora sidofonster som ar nere. Naer det ar sa varmt skaenker fartvinden inte mycket till svalka utan det kaenns mer som en gigantisk haarfoen som blaser en i ansiktet.

I torsdags gick vi upp fore 5 pa morgonen for att bege oss till en speciell sanddyn varifran vi skulle se solupgangen. Stora delar av NAmibia bestar av oken och det ar valdigt glest befolkat. I en del av oknen ar sanden rodaktig pa grund av dess hoga andel av jaern som rostat. Sanddynerna tillhor dom hogsta i varlden och kan bli en bra bit over 100 meter hoega. Den vi skulle up pa ar 118 meter hoeg vill jag minnas. Av en handelse rakade jag bli forst i ledet av oss som skulle upp och jag kan saega sa mycket som att har ni aldrig klaettrat upp pa en rejael sanddyn ar det en otrolig skillnad pa att ga forst eller ga efterat i nagon annans fotspar. Jag orkade spaara halva vaegen upp men sen var jag otroligt slut. Kunde dock ta igen mig daruppe medans vi beundrade solupgangen och okenlandskapet som skiftade i farger. Under tiden vi satt dar fixade var guide till frukost. Efter frukosten var det okenvandring med lokal expert som stod pa programmet.

Aven om det var valdigt valdigt varmt under okenvandringen var det otroligt intressant. Experten var enormt entusiastisk och kunnig om oknen och kunde peka ut allskons djurspar i sanden liksom vaxter med mera. Oknen i NAmibia ar bland de torraste i varlden men det finns anda forutsattningar for vaxt- och djurliv dar genom att det kommer en morgondimma fran Atlanten som djur och vaxter utvecklats att utnyttja. Det regnade och blev oversvamningar i oknen forra aret sa det var fortfarande ovanligt gront men vaxtligheten kommer tyna bort och do allteftersom. I ett omrade vi gick till stod det traed som varit doeda i mellan 700 och 900ar. Saker bryts ned otroligt sakta i denna oken, aven ett bananskal tar nagra tiotal ar att brytas ned.

Experten kom sen in pa bushmaennen (aven kallade for San) som levt i dessa trakter. Nufortiden ar det inte sa manga som lever pa traditionellt saett och tyvar ar alkohol ett stort problem bland manga som inte kan anpassa sig till ett modernt liv. Iallafall sa ansags bushmaen lange mer som ett djur an som manniskor och fram till 1920-talet var det fritt fram att jaga dom. Bushmaennen jagar med pilar doppade i gift. DEras pilbagar hade inte vidare lang rackvidd dock varfor dom smoeg sig naera inpa bytet. De hade inga agodelar och ingen bostad. NAer de hade lyckats skjuta nagot djur at de kottet raatt for att fa sa mycket vatska som mojligt fran det. Enligt experten kunde dessa relativt sma manniskor ata upp till 10 kilo koett nar de hade mojlighet for spara koettet gick ju inte…. snacka om flexibla matsackar isafall! Finns mycket att beratta om dom men tror jag noejer mig med detta.

Igar kom vi till Swakopmund och haer bor vi faktiskt inomhus i sovsalar. Igar blev det lite partajande och imorse sa hade jag bestamt mig for att aka fyrhjulig mc ute i oknen i tva timmar och sedan sandboarding i en timme. Mc-korandet var det premiar for och det var skoj. Vi akte upp och ned for sanddyner i all oandlighet. Sandboarding gar till sa att man har en liten bit av tunn plywood (eller vad det kan heta), sen klaettrar man up for lamplig sanddyn, lagger sig pa braedskivan och sen ger man sig ut i backen. HAstigheten kan bli upp till 80 km/h och nar man ligger sa naera marken upplevs farten nastan som ANNU hogre…. ett litet tips for er som vill testa detta ar att halla munnen staengd for det ar laett att fa kaeka mycket sand om det skvaetter upp . Kul var det iallafall.

Ikvall kan det nog bli ytterliggare nagra ol och sen imorrn far vi vidare och imorrn natt blir det camping ute i det vilda…. ingen dusch o dylikt alltsa men det ska nog ga bra det med. Internet vet jag inte nar jag har tillgang till och det kan faktiskt droeja anda till Vic Falls, dvs om nastan 2 veckor. SMS funkar ibland dock.

Auf wiederhoren!

Urban