Vi hamnade i Indien…

Vi har nog slagit någon form av personligt rekord i år; vi stannade på samma plats och dessutom på samma hotell i hela 14 dagar!! Inte sedan vi var i Indien -97 har något liknande hänt. När vi redan hade varit i Hua Hin i mer än en vecka kom vi fram till att det nog hade varit riktigt trevligt att stanna där tills det var dags att återvända till Bangkok. Och så fick det bli. I Hua Hin kan man ju kombinera badliv med stadsliv och shopping och det funkar ganska bra för oss som behöver lite mer att göra än att bara sitta i en solstol och få sand innanför badkläderna dagarna i ända 🙂

Tillbaks i Bangkok tog vi en tur till Siam Ocean World och kollade in lite fiskar, pingviner, maneter och annat som trivs i havsvatten. Det ingick en attraktion de kallade ”Happy Feet – Happy Fish”; fotbad med små fiskar som glatt smaskar i sig det döda skinnet på dina fötter! Mmmm, mums! Thomas hade provat detta redan i Hua Hin så nu provade även jag och Mirinda. Jag fick ta upp mina fötter ur karet för att fiskarna ens skulle komma nära Mirindas fötter… Inte helt oväntat 🙂

I onsdags kväll lämnade vi så Thailand för denna gången och påbörjade den dryga resan hemåt. Mitt i natten när alla som sov som små grisar tändes lamporna inne i kabinen och kaptenen pratade i högtalarna. Han meddelade att planet hade ett tekniskt fel och att vi om en och halv timme skulle landa i Mumbai (Bombay) i Indien istället för att flyga till Istanbul som planerat. I Mumbai skulle vi sedan få hjälp med att ta oss till vår slutdestination. På TV-skärmarna där de visar planets rutt såg jag att planet för ett tag sedan hade passerat Delhi på sin väg norrut och att det sedan hade gjort en nästan helomvändning och börjat flyga söderut ner mot Mumbai. När planet landade i Mumbai såg Thomas hur den ena stewarden pustade ut ordentligt. När planet till slut stannade lite ryckigt och skumpigt hörde vi sirener och såg blåljus från utryckningsfordon som närmade sig i hög fart. I högtalarna meddelades det att teknisk personal skulle titta till planet innan vi fick åka fram till en gate.

Till slut rullade vi fram till vår gate och fick veta att alla som skulle vidare till Köpenhamn från Istanbul kunde lämna planet, övriga fick sitta kvar. Därmed kom vi av planet och fick sedan boardingkort till ett nytt plan som skulle till Istanbul. Av andra passagerare som hade suttit vid vingen fick vi veta att innan planet landade hade man gjort en tur ut över havet för att dumpa bränslet. En kille tog tid på detta och sa att det tog en kvart… Det är väl kanske inte så bra att nödlanda med för mycket bensin i tankarna…

Så efter en extra oplanerad flygtur på sju timmar kom vi till slut till Istanbul och kom ganska snabbt med en flight till Köpenhamn. I Köpenhamn fick vi bekräftat det vi misstänkte, att vårt bagage inte var med. Att skicka med bagage var inget som prioriterades högt under den rådande situationen. Vi anmälde (precis som alla andra som hade åkt den extra turen via Mumbai) att vårt bagage inte var med och tog oss sedan vidare hem till Halmstad med lätt packning på tåget. Vi blev totalt ca 6-7 timmar försenade. Det fanns de som var griniga på flygbolaget för att de var försenade hem och dessutom utan sin packning. Vi var inte griniga, vi var bara glada, det hade ju faktiskt funnit en risk att vi inte hade kommit hem alls.

Hittade en liten artikel om vår flight här:

http://www.worldbulletin.net/news_detail.php?id=56393