Lhasa och Shigatse (Tibet när det är som bäst)

Sedan jag kom till Tibet för tre dagar sedan har jag fått uppleva de bästa dagarna hittills på denna resa. Jag kan verkligen rekommendera att åka till Lhasa. Det gäller dock att skynda sig hit innan det är för sent; mängder av kineser flyttar hit och staden håller på att förnyas (och förstöras enligt mitt tycke). Den unika kulturen är på väg att trängas undan av moderna byggnader och massturism. Men fortfarande kan man ostört ta sig runt i de mysiga gränderna och se hur livet har sin gilla gång precis som det varit i långa tider.

Jag och ryssarna som jag träffat på tåget till Lhasa tog oss in till den gamla delen av staden och letade reda på ett litet vandrarhem. Det låg i en gränd med en fin innergård. Vi delade rum allihop till ett pris av 30 SEK/pers. Innan vi nattade oss gick jag och ryssen Vadim till en restaurang och åt stekt ris med jakkött. Riktigt smarrigt. Det visade sig att jag och Vadim skulle ta samma väg till Nepal så vi bestämde oss för att resa tillsammans till Kathmandu.

Nar jag vaknade nästa morgon kände jag mig snorig och en aning höjdsjuk. Läste att hälften av de som kommer hit blir höjdsjuka och det vanligaste tecknet på det är huvudvärk och flåsighet.

Jag och Vadim hyrde cyklar och cyklade iväg till det enorma Potalapalatset (Lhasas kännetecken). På baksidan fanns en mycket fin park och vi studerade de gamla gummorna som gick runt med bönesnurror och mumlade. Vid ett tempel steg röken upp mot himmelen och personer med träklossar på händerna kastade sig fram på asfalten. Vi fotade som galningar, det fanns enormt fina motiv var man än riktade sin blick. Den tibetanska arkitekturen är enastående med rikt utsmyckade vitputsade hus. Överallt finns också mängder av blommor i krukor som ger färg åt husen. Många tibetaner går omkring i sina traditionella färgglada kläder. Hade det inte varit trevligt om alla stockholmare också skulle gå omkring i folkdräkt?

Jag började på eftermiddagen känna mig riktigt risig och gick till ett apotek och inhandlade kinesisk förkylningsmedicin för 1 SEK. Sov en timme och var sen redo för att utforska mer av staden. Hit vill jag gärna återkomma. Temperaturen låg pa ca 25, helt perfekt.

Jag och Vadim åkte imorse med en lokalbuss till den stad vi nu befinner oss i; Shigatse. Resan hit tog fem timmar och var helt spektakulär. Vi färdades i en floddal längs med klippkanter. Jag måste medge att det var lite otäckt att se ned over ravinkanterna medan chauffören gjorde vansinnesomkörningar. Vi hamnade också mitt i en militärkollon och körde om ca 200 lastbilar. Detta är bara början på vår färd till Nepal, vägen lär vara riktigt dålig fram till gränsen…

I Shigatse tog vi in på ett litet hotell och gick sen ut för att utforska omgivningarna. Vi hamnade på en pilgrimsstig uppe i bergen och det stället var helt galet. Längs med stigen vandrade buddister i klasar och snurrade på alla hundratals bönerullar som fanns där. Längs med stigen fanns också inskriptioner i berget, uppställda stentavlor, skålar med offrat ris och annan mat, brinnande rökelser, vimplar i varje träd och buske med mera. Medan buddisterna snurrade på rullarna gick de som i trans och mumlade sina böner. Många tittade på oss och skrattade, troligtvis tyckte de att VI var konstiga. Många ville också vara med på kort och när vi fotade dem och sen visade dem bilderna i displayen tjöt de av skratt. Denna är en av de mest inressanta platsen jag någonsin har varit på.

Imorgon ska vi gå till polisen och försoka få ett tillstånd för att åka till Mount Everests basläger som ligger ca 10 timmar härifrån. Går det bra ska vi vandra en stäcka och sen övernatta på ett kloster som sägs vara världens högst belägna.

Jag kommer inte kunna skriva dagbok förrän jag kommer till Kathmandu nästa vecka. Resan fram tills dess kommer att bli ytterst äventyrlig, precis i min smak.

Nu ska jag ta en cykelritcha tillbaka till hotellet för att få min skönhetssömn.