Gänget är samlat (umbrella, ella, ella)

Ojojoj, New York alltså. Vilken stad det var! En vecka är verkligen inte nog, man hinner bara får en liten, liten glimt av hur det är.
De sista nätterna bodde vi hemma hos Frans och Sweet Joy i Brooklyn. De hade en stooor lägenhet, vi fick till och med egna rum! Sweetjoy jobbade ideellt i en ekologisk affär så fick fick även mycket god mat. Frukostarna bestod av rostade bagels, cream-cheese-blandningar, färsk mango och supergod juice från Sydafrika. Mumma!
Tisdagen var vigd åt shopping där det viktigaste inköpet för mig var ett par shorts. Hade börjat tröttna på att jeansen klibbade ihop sig med mina härligt blekvita lår. Ville ha ett par beiga shorts med korta ben och att bakfickorna INTE skulle sitta på utsidan av shortsen. Visade sig vara en helt omöjlig uppgift, även i NY… Vi började på Century21, NY’s svar på Lager157. Tyvärr har jag och Petter en liten tunnare kroppsbyggnad än genomsnitts amerikanen vilket gjorde att vi inte riktigt fyllde ut XXXXL kostymerna från Versace. Vi lyckades dock att hitta några fynd för priser som endast GeKås kan konkurrera med.
Sen gav vi oss iväg till shopping-meckat numero ono, SoHo. Här handlar det inte bara om att shoppa utan att få en upplevelse i affären. Sneakers som åker runt i kedjeband i taken, rör som veckar sig och skapar korridorer (kolla på bilder när de kommer för att förståWinking och killar som står och live-sprayar truckerkepsar. Mitt bästa var en 25-årspresent från Alice, en Victorinox SwissChamp. Blev av med min förra kniv i Sydamerika och känt mig handikappad sedan dess.
Hittade en grymt schyst tröja av Donna Karan som jag bara var tvungen att köpa. Tyvärr var påsen jag fick av en extremt icke-maskulin karaktär. Petter skrattade gott men jag tystade honom genom att slunga väskan mot honom Happy
Tillslut hittade jag även mina efterlängtade shorts, tyvärr var det på en damavdelning så jag fick prova lite så där i smyg.
På kvällen gick jag och Petter till Sugercane i Brooklyn, ett ställe Frans och Sweetjoy rekommenderat. Det var helt fullsatt och jag och Petter var de enda vita. Satte oss och beställde varsin feminin Strawberry Daiquiri, måste sett hemskt komiskt ut.
Johan och Mike har kommit nu också. Tyvärr har Mike fått något problem med balanssinnet så han var sängliggande några dagar. I onsdags beslöt jag, Johan och Petter oss för att gå ut i Lower East Side. Det var även med NY-mått ganska alternativt. Mest extremt var nog Darkroom, ett ställe som knappt hade någon belysning. De enda spotsen fanns vid baren så man kunde beställa sin öl. Hur som helst, det var mycket bra stämning och musik. Hade vi inte varit så sjukt trötta hade vi gått hem senare än 3. Men man är inte 20 längre och vi hade klipptid tidigt nästa dag. Petter hann dock få en rolig kommentar när han pratade med en transvestit och sa att han var på väg hem. ”Go home then, faggot!!” Fick han till svar haha.
Vi gjorde några klassiska NY-grejer också som Empire State, handlade sandwich hos Rupert från Letterman, kollade på Frihetsgudinnan och liknande. Försökte även äta på Aquavit men vi prickade in de timmarna mellan lunch och middag då de inte hade någon servering. Vi fick dock gå runt och kolla på restaurangen, mycket stiligt.
Sitter på flyget till Las Vegas nu och har alltså även hunnit med två dagar i Washington. Bästa minnet är utgången på deras ”hemligaste” klubb, 18 street. Det var bara en dörr, varken namn på klubben eller husnummer. Hade fått tipsen från en vinbar vi var tvungna att springa in på när det plötsligt dånade ner ett monsunregn. Hade varit extremt varmt under hela dagen nämligen. Och det var inte ett regn som slutar efter fem minuter utan detta bara fortsatte. Vi blev så illa tvungna att beställa någon slags öl och Gin/Tonic…
Annars gick vi mest runt (i flip-flop = stora blåsor under fötterna nu…) och tittade på ambassader och alla memorials runt the Mall. Blev väldigt tagen av Vietnam-monumentet, har sett det på bild och läst om det innan men man kan nog inte förstå hur det är innan man är där. Pratade precis med min stolsgranne om Vietnam och hon sa att det är många som ser på Irak på samma sätt som Vietnam och att det enda det kommer att föra med sig är ett nytt minnesmärke någonstans.

På min blogg (under resor) har jag även lagt upp lite bilder då backpacking.se inte har världens bästa system då det gäller att ladda upp filer.

Var den första som kommenterar

Svara till