Flores-Livingston-La Ceiba

Flores:
Inte fasen oppnade fiket intill oss kl. 04.00 som dom skravlade om innan. Inte ens vid 06 da vi var dar och hade tankt fa i oss en frukost innan vi stack vidare.
Istallet tog vi en taxi till busshallplatsen och kom med en buss till Rio Dulce bra mycket tidigare an vantat. Det var bra for da skulle vi hinna med baten nerfor floden till Livingston redan samma dag.

Vi hade last i Lonely planets guidebok att det hade varit mycket ran mot bussar pa den har strackan…..
I bussen ar vi ca: 10 st nar vi stannar i en bonnhala. stannade bussen vid ett skjul. Dar satt en I ett skjul sitter en gubbe och dricker bira (kl. 07 pa morgonen) och en annan kille stod bredvid med en machete i naven. Sag riktigt otrevlig ut och vi hoppades att han inte skulle med bussen. Tyvarr narmade han sig bussen samtidigt som han jonglerade med macheten……….
Han slanger ifran sig macheten framfor fotterna pa chaufforen och passerar mig som sitter langst fram i bussen.
Buena dias sager jag och han halsar tillbaka med ett leende, gar forbi och satter sig bakom mig. Nar konduktoren, som ar en ung pojkspoling vill ha betalt sa har han inte tillrackligt med pengar. Verkade som konduktoren inte vagade be om mer och lat honom aka med anda.
Ska sagas att det kandes ratt skont da han klev av i en annan bonnhala och gled in i ett skjul som stod dar. Innan han gick av vande han sig till mig och skakade hand. Knepigt va?

Rio Dulce:
Har fick vi vanta i 2 timmar innan dom hade fatt ihop tillrackligt med folk for att fylla baten som vi skulle ta ned for floden till staden Livingston.
Forst akte vi och tittade pa ett gammalt fort och sen begav vi oss ner for floden. Fanns ocksa varma kallor som rann ut i floden sa att flodvattnet var varmt vid det omradet. Har finns forvanansvart manga marinor dar det ligger segelbatar, de flesta amerikanska. Flodfarden blir vackrare och vackrare ju narmare Liningston vi kom.

Livingston:
Staden ligger pa den lilla del av karibiska kusten som Guatemala har. Man maste aka bat for att komma hit och befolkningen ar en blandning av Maya indianer, svarta och spanskattlingar. Det var mest pa en gata som alla utlanningar holl till pa (eller vagade halla till pa) och man kande ratt snabbt att det var dags att dra vidare.
Vi hade ju tankt aka bat till Honduras men det var for lite turister (lagsassong) sa det gick inga batar. Vi funderade da pa att aka till Belize men aven dit var batarna installda pga for lite resenarer.

Livingston (Guatemala)-La Ceiba(Honduras):
Vi tog en bat till Puerto Barries, darifran delade vi pa en taxi med 2 amerikaner till Honduras grans.
Pa Guatemalas sida sag det bra ut aven om gransposten var 3-4 km fore gransen. Vid Honduras granspost sag det ut som en leraker. Den risigaste gransposteringen hittills. En liten lucka i en barack som alla skulle stampla sina pass. Det kom en buss fran Honduras samtidigt och det var rena kaoset vid luckan. Britt skotte passen sa mig sag dom inte overhuvudtaget.
Vi behovde bara vanta en halvtimme innan vi fick tag pa en direktbuss till San Pedro Sula. Val dar sa visade det sig att det gick en buss till La Ceiba om en halvtimme sa den tog vi.
Har tog vi in pa ett hyfsat hotell och gick ut och vrakte i oss hamburgare.