Historier man aldrig kommer glomma

Nar jag berattar for mitt fantastiska resesallskap (som bestar av en filosofi-larare Chistopher fran Brighton, England och en artist/konstnar oxa Christopher, London, England) om min bok 11 minuter av Paulo Coelho hander det som jag inte kunnat satta fingret pa under dessa 2 (?) veckor jag spenderat med dessa herrar (40 resp 33 ar). Chris brister ut:
-”Det har jag oxa gjort!”
-”Vada?”
-”Escort-pojke.”

Tydligen hade han akt runt halva jorden; till Frankrike, USA, Europa for att jobba. Traffade allt fran Arabiska prinsar (!!!) till hemmafruar/man som smygandes oppnade dorren da deras familj var i rummet intill………………….

Hur forhaller man sig till en san historia undrar ni da? Gnuggar man sig i ogonen, nyper sig i armen och kollar sig omkring for att se om det ar sant? Och vad hande sen? Foll en sten fran hans hjarta och borjade grata?

Livet.

Detta var(tro det eller ej) bara en av alla fantastiskt otroliga historier/stunder med dessa underbara varelser.

Livshistorier. Eller vad sags om:

*Att ha varit gift i 12 ar for att sedan bryta upp. Hur forhaller man sig till sina kanslor efter det. 40 ar gammal.
-”Ska jag stalla mig in pa att jag inte kommer bli pappa i detta liv?”
Lagg dartill att han ar filosof.

*Varit i ett drogmissbruk av tunga droger. Detta var orsaken till att han akte till Indien. Prata om det utan problem. Utan radsla.

Hur forhaller man sig till det? Till allt? Till detta liv? Jag vet faktiskt inte. Leva i det antar jag.

Folk som traffar oss undrar hur/varfor vi reser tillsammans? Tre valdigt olika manniskor och personligheter. Som pa nagot markligt satt kompletterar varandra hela tiden. Ger varandra nagot. Lardommar. Tankar. Funderingar. Energi.

Vi skapar de mest intressanta moten. Hela tiden. Med olika typer av folk. Annorlunda. Men fina.

Jag tankte inte lata detta inlagg bli ett ”handelse-uppdaterings-inlagg”. Bara en inblick for er i vilken vardag jag lever i. Min verklighet. Med vilka. Varfor jag inte reser sjalv. Etc etc. Sa.

Aterkommer med flera handelser och berattelser inom kort gott folk. For nog hander det en del. En hel del.

Men jag mar valdigt bra och hoppas att ni gor detsamma!

Tills dess…

All min karlek till er flitiga lasare! Heja Leksand! 🙂