beklagar mig

Hej där hemma. Nu har jag lite mer tid och ska försöka sammanfatta dom senaste dagarna. Dessa dagar har nog varit några av dom värsta i mitt liv. Dom har varit extremt påfrestande både fysiskt och psykiskt och jag hoppas verkligen att allt ska bli lättare nu…
Jag börjar där jag slutade sist.
När jag lämnat datorn gick vi vrålhungriga till hotellet och jag beställde in 3 ”main course”, alltså fulla rätter. Vi åt och på en liten skraltig TV visade dom Remember the Titans. Vi kollade in den och gick till sängs. Vi klev upp vid 06:30 för att åka till flygplatsen och fixa en biljett ut från Kambodja och det lyckades vi faktiskt med. Vi hittade ett plan till Pakse och valde att betala 100USD för att komma iväg. När vi checkat in käkade vi frukost bestående av 2 crossianter och en Mars. Det var det nyttigaste som fanns där. Vi landade i Pakse runt 10:20 och efter att fått betala övertid från kambodja! Ja ni hörde rätt, vi hade 15dagars visum till Kambodja, vi var där i 3dagar och fick ändå betala militären för ”övertid”. Men eftersom vi tycker det är dumt att bråka med korrupt militär som gör allt för att tjäna lite extra log vi bara och dom fick varsin dollar av oss. Alltså inga större pengar som tur va. När vi kom ut skrek alla Tuktuk chaffisar på oss och vi började förhandla om priset. Vi visste att det bara var några km till busstationen och vi borde kunna komma undan med en dollar. Men jag vet inte vad som är fel, vi lyckas inte få några shyssta priser. Till slut var vi desperata och det billigaste vi kom ner till var 7USD vilket är HELT ABSURT. Vi kom iallafall iväg och vid bussterminalen kom nästa chock. Vi hade läst att det skulle kosta ca 30kr att åka till Vientiane och vi fick snällt pynta 75kr! FAN! Jag blir riktigt irriterad, sista veckan har allt kostat oss minst dubbelt så mycket som det borde! Jaja, nu väntade en bussresa på 15tim och på vägen blev det ETT toastopp. Annars körde den raka vägen. Mitt matintag bestod den dagen av frukosten på flygplatsen, ett päron, ett äpple och en liten veckogammal macka! Struntsamma, vi kom fram inatt, hoppade på och betalade som vanligt en Tuktuk alldeles för mycket för att komma till hotellkvarteren. Dock var allt stängt när vi kom fram och efter någon timmas letande hittade vi ett hotell för natten. 22USD, alltså dryga 7 dollar var. Skitsamma, sängarna är sköna, vi har AC och tv så det kan va värt de.
Men hur kommer det då sig att allt har varit så påfrestande. Jo för det första så har jag inte sovit klokt sen vi lämnade BKK. Det är fruktansvärt varmt och jag har bara legat och vridit mig hela nätterna. Man somnar lagom tills när klockan ringer, vi har ju gått upp tidigt några dagar nu också. Maten har varit katastrofal och jag har helt seriöst inte blivit mätt en enda gång sen Thailand. Jag vet inte varför det inte går att bli mätt, men det känns inte som om jag är beredd att betala 10USD för ett vettigt mål mat. Värmen på dagarna är också ett hårt slag för kroppen, speciellt när man ska springa omkring och hela dagarna för att hinna med allt. Ytterligare en faktor som är extrem, nästan den som är värst det är att vi gör av med för mycket pengar. Jag tycker själv jag vet vad saker och ting borde kosta men det är stört omöjligt att ens nå hälften av det. Om jag tycker att något ska kosta, säg en dollar, så slutar det att jag desperat pyntar 4-5 dollar med fan gråten i halsen. På något sätt måste man ju ta sig, få i sig mat och ja, överleva!
Skitsamma, jag ska ta mig i kragen och börja bli stenhård nu i allafall. Det känns som om tiden i Kambodja bara malde ner en bit för bit och idag efter en natts vettig sömn, en vettig frukost (7USD förvisso, men mätt är jag) så är jag på hugget igen!
Idag ska vi bara fortsätta att ladda batterierna inför nästa bussresa. Läget just nu är i allafall under kontroll!!!
ha det gott så hörs vi när jag når Vang Vieng! Då ska det tubas gott folk!
puss på er!