Hue

torsdag 16/10 Vientiane

Klockan 18:00 ska bussen till Vietnam och Vinh gå. Resan ska ta 9 timmar.
Checkade ut från guesthouset (Ministry of Information & Culture Guest House) innan 12.
Tänkte spendera dagen med att leta upp ett ”alternativt sjukhus” som vi läst om i lonely planet. Där kunde med få massage, bada örtbastu och få akupunktur. Tänkte köra hela kitet.

Hyrde två cyklar och trampade iväg ut från stan.
Körde fel, vilse och hittade inget annat än sveriges ambassad och det var helt fel.
De vi frågade kunde inte engelska, suck…
Vi gav upp.
Såg en stor skylt med en golfsvingande man på.
Vi följde den och hittade en driving range.
Vi slog upp några hinkar. Otroligt smart boll-placerar-maskin. Varför har inte alla golfbanor sådana?
Tryck på en pedal så trillar en arm ner och placerar din boll på en gummipeg. Bara att piska iväg dem till du får blåsor i händerna.
Fick det efter halva bollförrådet.

Bussen till Vinh var i tid.
Sätena var bekväma och a/c på för fullt. Det här är ju kalas. Många som skulle plockas upp, men det överlever vi väl.
Vi ska vara framme 03:30 på morgonen.

fredag 17/10 Vietnam/Vinh

klockan 01:10 gör bussen stopp. Väcker personalen vid ”restaurangen”. Här ska tydligen chauffören äta. Någon säger att vi ska stanna här till 06:00 eftersom gränsen öppnar först 08:00.
DET VAR INGET SKÄMT!
Jag har legat obekvämt hela tiden. Dryg engelsman som var tvungen att skjuta bak sätet, så han låg i mitt knä. Bad honom skjuta upp sätet, vilket han gjorde tills jag vände ryggen till, då han sjönk tillbaka igen. Uh, vad irriterande.
A/C:n är numera för mycket. Vi fryser. Jag har inte kunnat sova och är hungrig.
Vilken trevlig bussresa det här verkar bli.
väntar i bussen till 06:00 då bussen fortsätter.
når gränsen vid 08:00.
gränskontrollen tar 2(!) timmar.
fylla i departure card från laos, gå över till vietnam (får inte åka över gränsen), fylla i en sarsrapport och betala för den, fylla i arrivalcard och betala för den, kontrollera passet och visum, få stämpel, få bussen undersökt av 6 officerare, få alla väskor kontrollerade, passen kontrollerade 2 ggr till. SUCK !

Får reda på att vi ska vara i Vinh klockan 13:00.
klockan 12:30 gör bussen ett timmeslångt lunchstopp. 5(!) km från Vinh. ARGH !!!
Det mesta irriterar mig vid det här laget.
Trafiken i Vietnam är väldigt ”aggresiv”. Det tutas HELA tiden. Störst går först och den som inte flyttar sig när det tutas körs helt enkelt över. Bussarna och lastbilarna har nån form av trycklufts-tuta. Ni vet såna som de har på fotbollsmatcher. Man känner i golvet på bussen när han smäller av eländet. Tror ni att det är störande?

Fick en taxi att ta oss direkt till tågstationen. De människor vi mött hittils har bara gett dåliga vibbar. Har inget bra intryck av vietnam än så länge. De är bara ute efter pengar och är så påträngande.
Var är undantagen som bekräftar regeln. Jag behöver dem.

Efter mycket om och men lyckas vi beställa tågbiljetter (sov-vagn) till Hué. Tåget går 20:52. Enligt regerings praxis betalade vi 400% mer än vad vietnameserna betalar. Det står tom. på biljetten. ”for foreign passenger”.
Biljetten kostade 178 000 dong.
1 USD = 15 000 dong så biljetten gick på 11-12 dollar.
Tåget anlände 45 min. försenat (vad annars)
I vår kupé låg redan folk och sov. Vi fick schasa bort dem. Danskarna vi mötte innan fick dock problem med sin kupé. Där vägrade de flytta på sig för några turister. Fast de inte hade någon biljett. Tur att det inte var min bädd de krånglade med. Jag hade burit ut dem.

lördag 18/10 Hué
kom fram halv sju på morgonen. Hade sovit hela vägen. Skönaste sömnen på mycket länge.
Checkade in på Binh Duong Hotel (1), vilket inte kan rekommenderas tillräckligt.
Billigt, fräscht, trevlig och hjälpsam personal mm. mm.
tog en dusch och sov en timme ytterligare.

Gick till Stop and Go Café, där vi beställde ´nem lui´, grillade vårrullar som du själv rullar i rispapper med sallad och gurka. Sen doppar du paketet i jordnötssås.
Ägaren ”Mr Do” är en kul prick. En riktig konstnärssjäl.

Tog en cykeltaxi till marknaden Dong Ba. Fick höra av stackarn att hans hus blev översvämmat igår. 1 meter upp i huset. Vi blev helt förskräckta, men han tyckte det var lugnt.
Det sker varje år, var hans kommentar.
bara det inte blir som 1999, då vattnat var 7(!) meter över det normala. Då fick han lov att bo på marknaden istället. Han borde spara pengar till en husbåt.

Vi bokade en tur till DMZ (av militäriserade zonen under vietnamkriget). Ska se en del kvarlevor och få reda på lite historia om kriget och vad som skedde här i området.

Söndag 19/10 Hué
Väckta klockan 05:30.
Strax efter 06 kom bussen.
Var något trött eftersom det blev sent dagen innan.
Fastnade på ”Cafe on thu wheels”. Ett trevligt ställe, där man kan dricka öl :), äta, spela Jenga samt rita på väggarna. Spelade med en svenska och en australiensare och de var helt enkelt för trevliga för att lämnas utan sällskap.

Under DMZ-turen besökte vi flera olika platser, som alla var viktiga under kriget. Roligast var Vinh Moc tunnlarna.
Ett stort tunnelsystem, där vietnameserna bodde från och till i 4(!) år. De födde tom. barn där nere.
Det är bara det här och ett tunnelsystem ytterligare som amerikanarna aldrig lyckades spränga sönder.
En ”borrande” bomb träffade exakt rätt och kom ända ner till själva tunnlarna, men tursamt nog exploderade den aldrig. De använde tunneln som lufthål efteråt.

Under kriget sköt amerikanarna upp mer än 15 miljoner ton ammunition. Inte bara i djungeln utan även i civila byar där fienden eventuellt kunde vara.
För att hindra Vietcong att ta skydd under träden besprutade de dem med över 20 000 gallons av gift som tog död på all vegetation som inte bomberna redan jämnat med marken. Detta gift har självklart orsakat bla. missbildningar hos nyfödda efter krigets slut. Lite som barnen i Tjernobyl.
Totalt dödades och sårades 10% av vietnams CIVILA befolkning. Det är 4(!) miljoner människor.

Ju mer man hör och läser om hur usa betedde (och beter) sig, blir man bara ledsen och förbannad.
De verkar inte riktiga på en fläck.

Nu har jag suttit för länge.
Skriver mer vid tillfälle.