Anna anländer

Kass frukost följt av en lika kass mage. Vad är det för konstigheter jag fått i mig egentligen?

I väntan på att syster ska komma åkte vi till ett exportlager/fabrik som chauffören visste om. Företaget exporterar bl.a. till Ikea (gardiner och småkrafs). De hade mycket fint och en del riktigt imponerande hantverk. Hittade t.ex. en väggbonad som var över 100 år gammal (tillverkningsmetoden används inte längre) och otroligt fin. Kostade dock hutlösa 1200 USD. På stället kunde man också sy upp sidenkallingar för 450 rupier 🙂

[img=nostradamus2005_10_3_20_21_34.JPG,130315]
Åkte in till tågstationen och väntade in det 2 timmar försenade tåget från Bombay. Konstigt med JÄKLIGT kul att träffa och resa med syster (och Monika). Sett fram emot mötet länge och har redan skrattat massor i deras sällskap. De två mest frispråkiga damerna på jorden med störtskön humor blir aldrig riktigt tråkigt.

[img=nostradamus2005_10_4_11_7_11.JPG,130534]
Fick chaffisen (som Anna tagit reda på namnet på… Mr Singh) att köra oss upp till en fantastisk solnedgång uppe vid fort Naharang (stavning?).
[img=nostradamus2005_10_4_11_19_25.JPG,130546]

Käkade gott på ett backpackerhak i stan innan vi viftade bort några tiggare och åkte tillbaka till hotellet. Enligt vår chaufför är tiggarbarnen del av samma familj och professionella. Skitar ner sig med flit och bär omkring på sina nakna småsyskon för att förstäkra bilden av missär. De behöver inte göra det för att väcka sympati. Man kan trots allt inte ge pengar till alla och de som hänger i benen i flera kvarter gör åtminstone mig irriterad.

Anna och Monika bor också på vårt hotell. De erbjöds ett rum för 1095 rs/natt som sedan blev 800 som sedan blev 700. Nu bor de i ett rum för 400 🙂

Åh, vad kul att de är här!