Handelserika dagar.

Akte fran chiang mai for nagra dagar sedan, i fredags om jag minns ratt.

Resan var lika skon som vanligt, satt mest mellan vagnarna och ginglade med fotterna ut i det fria o lyssnade pa musik. Pa natten blev jag ranad dock. ca 8500 baht snoddes. Jag far pa manga satt skylla mig sjalv som inte kom ihag att flytta pengarna till mitt sakerhetsfack i byxorna innan jag somnade. Men ett faktum ar att man (jag) blir valdigt trrott valdigt fort har. Sa trott att jag nastan somnar staendes, sa jag gick helt enkelt bara till min kupe o dackade…

Pa morgonen berattade jag vad som hant for personalen, sjalvklart var det inte en thailandare som hade tagit dom, utan formopdligen en afrikan eller israel, enligt dom dara. Jag sager varken bu eller ba. Visst kan det ha varit en farang lik val som en thai. Mig kvittar det fullstandigt vart ifran personen kom. jaja, hoppas han/hon har nytta av pengarna iaf… Det basta ar nog att bara skratta at vad som hant, glomma det och leva vidare.. Gor man inte sa blir allt mycket svart har..

Val i bangkok bestamde jag mig for att ga ut och hitta pa nagot pa lordagen. Gick till e Tuktuk o bad honom ta mig till nagot stalle dit thailandarna gar och som har thaimusik. Blev kord till ett overklass stalle med ett thaland som spelade amerikanska covers.. Sa gjorde ett nytt forsok med en taxi, men han vagrade kora mig med taximeter. Gick vidare till tva till som vagrade. gav upp och betalade 100 baht (20 kr). Den har gangen hamnade jag pa Pingpong gatan Patpong… Visserligen ar det som i Amsterdams Red light, att manga utav de bra vanliga nattklubbarna ligger dar.. Men nattklubbar overhuvudtaget ar inte riktigt min grej…

Borjade bli lite irriterad nu, sa jag gick fram till en taxi o stalde ett ultiatum. Om hankorde mig till en bra thaiklubb/konsert sa skulle han fa 150 baht utan tjaffs. Hamnade jag pa ett stalle farang stalle som patpong igen skulle jag inte betala.. Och tanka sig sa funkade det! han tykte det var skitkul att jag ville nagon annan stans, Sa han akte runt o berattade for alla sina taxivanner vart han skulle ta mig o alla bara garvade. Fattade ingenting men latt dem hallas…

Kom sedan fra till e stor stor bygnad med signaturen Hollywood. Intradet kostade 400 baht men da ingick tva drinkar eller ol sa det var helt ok. Val inne var det en skitstor hall med en gigantsik scen. pa scenen var det dansframtradanden, abbarre-show, musik och en massa stahej. var riktigt bra faktiskt..

Satt o forsokte kommunicera med tva killar som var allt for fulla och en tjej som kom senare. Alla utom jag verkade dricka Whisey utblandat med mineralvatten och lite cola. Tog en klunk men var tvungen att springa till toan direkt. Sprit ar helt enkelt inte my cup of tea… Speciellt inte mekong whiskey..

Timmar senare slog ena killen ihop och vi hjalpte honom ut. Sen gick vi o kakade pa nagot typiskt litet ”food stall” med en massa hemlig thaimat som jag inte ens vet vad det var. Men jag lyckades bestalla utan kott o kyckling iaf. Fisk ar nastan ett masta sa fort man hamnar utanfor farang-menyerna. Om man inte vill ata steta nudlar eller ris varje dag..

Vi tog oss hem till nagon av deras rum o hade efterfest. javligt nyttigt for sprakinlarningen, engelska oc thai anvandes lika mycket. om jag sa nagot sa jag det helt enkelt fort pa engelska och se pa knakig knakig thai. och lika dant gjorde dem fast tvartom, vilket larde in en massa olika gramatiska rejer o sant…
vaknade dar pa morgonen skittidigt av att det tydligen var dags att ga o jobba. trro vi sov 2-3 timmar, men de sag pigga o glada ut. Gick till templet oc ackade for gardagen och for kommande dagen och sedan akte de ivag och jag hem.

Gick hem o forsokte sova ett litet tag. Blev nog en halvtimme, sen ringde pompam o tyckte att jag skulle ta mig till Nakon Pathom o kaka mat. Sa da borjade ett nytt aentyr. Tog en taxi till Central pingkh^ao, letade upp en bensinmack dar det stod en massa minibussar och fragade vilken som gick gaempaengsaen. An en gang blev det sadar jobbig rampljus fixering over mig for att jag skulle ut till ingenstans. Men 20 minuter senare bar det ivag o nagon timme senare var vi i Nakhon pathom.
var svinschysst dar. paminde lite om panatnikom, fast mycket schysstare natur, massa ekologiska parker, insektsfarmer och annat tufft. Motte upp Pam oc akte til open air market o kakade mat. Sedan motorcyklade vi runt omradet o deras universitet for veterinars-utbildning. Nagon timme senare gick sissta bilen hem, hann natt och jamt med den.
Vid det har laget var jag sa trott att jag trodde jag skulle spara ur i bilen. men lyckades ta mig hem.

kakade lite indisk mat o gick till Gullivers i nagra minuter, men trottnade snabbt o gick hem for att kolla pa TV istallet, somnade pa tva minuter…

Idag vet jag inte vad som hander. Bow kommer tillbaka fran koh Phangan idag sa vi far se om vi hittar pa nagot, men ska formodligen mota en annan kompis senare o gora nagot, men allt far helt enkelt bli som det blir. framforhallning ar bara storade har, lattare att bli irriterad om saker inte blir som man tankt om man planerat dem for mkt..

Thailandarnas attityd till livet smittar a sig snabbt. Ett liv ar inte mycket vart har. overtygesen om aterfodsel ar stor. Detta innebar inte att de inte har respekt for livet. De har enorm respekt for det. mer an hemma, men man behover helt enkelt inte vara sa radd. Vad som hander hander. igar t.ex. Sa vande en taxi mitt i den fyrfiliga kaosvagen. plotsligt korde vi rakt mot de andra bilarna, men klarade oss och garvade bara. For bor man i Bangkok maste man tanka sa. och de flesta overlever ju faktiskt tills de dor av avgasforgiftning eller alder..

navel. Idag ska jag nog ta och gora sadant som man ska gora om man anda ar har, som att ta en tur pa Chao Praya river till Wat Arun, och kanske en tripp till dusit park och dusit Zoo. Senare kanske en tur till Lumphini park, och efter det vet jag ej. Men att det finns saker att gora vet jag. Sa nu ska jag sluta spilla tid har.
ha det bra
hejhej