En till get

Jag gick upp runt 07.30 på påskafton. Värdfamiljen, några släktingar och jag tog en jeep och åkte till en by som heter Nyuri, som ligger ungefär 10 mil ifrån Nairobi. U-land som Kenya är innebär att det tar vansinnigt långt tid att åka någonstans, eftersom vägarna är så kassa. 2 h 30 min, sen va vi ute långt ute på landet. Vädret va väl inte det bästa, 25 grader, men mest moln på himlen, vilket till en börjar gjorde det omöjligt att se Mount Kenya, 5199 m över havet. Lite senare på kvällen klarnade dock vädret upp och man kunde se det majestätliga berget mitt ute i ingenstans. När jag kom dit välkomnade alla mig, och det verkar vara en tradition här att alltid slakta en get när man har festligheter. Sagt och gjort, där låg den på grillen. En av gubbarna (även kallade: de vise männen) gav mig en bit kenyansk korv, likadan som jag smakat veckan innan. Efter det kom de fram med något som såg ut som någon plastliknande grej med en massa slangar i sig. De gav mig en bit, jag tvekade, tyckte att de luktade lite konstigt, men tog en lite tugga ändå. Smakade varken gott eller speciellt äckligt. En av gubbarna tog biten jag hade i handen, bröt av en bit och sa på engelska; oj…där va det visst lite bajs kvar, men jag är inte så känslig, sa han och stoppade in biten av tarmen i munnen. Jag blev äcklad och kastade lite smygigt in resten av biten in i elden.

Jag satt och pratade med några jag träffade där som ville att jag skulle komma och hälsa på dem på universitetet som de pluggar på någonstans i de centrala delarna av Kenya, de hämtade en flaska Brandy, bara en tredjedel kvar, som vi drack upp innan vi begav oss hemåt sent på kvällen.

Inget påskgodis för min del, men om man kan gå och plocka apelsiner uppe i bergen med utsikt över Mount Kenya så gör det inte så mycket.