Kappadokien, vilken upplevelse!

Klockan 05,30 ringde mobilen igår och efter bara 3,5-4 timmars sömn var det dags att ge sig av till Kappadokien och börja äventyret. Från början gick allt enligt planerna, jag vaknade i rätt tid och tog mig till Resorts reception 5 minuter innan avtalad tid. Jag blev dock stoppad i säkerhetsgrinden trots mina 9 veckor här. Vakterna här har lite att göra och ibland försöker dom köra med en. För någan dag sen kom det ner när vi legade på stranden och sa att anställda inte fick vara där. troligt! Vi i animationen får vara där. ”Animators, like soldiers”. Hur som helst kom inte bussen klockan 06,00 som det var sagt. Jag och Rafie fick ringa ett samtal och höra om dom glömt oss. Det hade dom inte med däremot hade guiden fått för sig att vi bodde på World. 40 minuter senare kunde vår resa börja.

Vägen upp mot Kappadokien var krokig och vi körde mellan Taurusbergen. Otroligt fint landskap. Vi gjorde några stopp på vägen. Frukost och lunch i städerna uppe bland bergen.

Första stoppet var på ett museum och i en moske. Atmosfären var lugn och fin. Efter besöket här åkte vi lite till buss mot en av alla underjordiska städerna som finns i Kappadokiaområdet. Vi fick höra historian till vad de hade använts till och varför de byggdes. Vi fick självklart gå ner under jorden och se allt med egna ögon. Vilken upplevelse! Vi åkte lite till buss och tog oss till de speciella klippformationerna som Kappadokien också är känd för. Klipporna har blivit till tack var vulkanutbrott, väder och vind. Människor har sedan väldigt lång tid tillbaka byggt hus i dem. De flesta flera våningar. Vi fick klättra in i dem och se allt även här. Guiden berättade intressanta historier hela tiden under färden, inte bara om Kappadokien utan allmänt om Turkiet.

Hotellet vi tillbringande natten på kändes speciell och var inte likt något annat hotell jag bott på. Det var väldigt enkelt men inrett och byggt som ett slott.

På kvällen följde jag och Rafie med guiden och busschauffören in till en av de närmaste städerna. Kollade runt lite i affärerna och drack te och läsk på en uteservering.

Andra dagen nådde inte upp till gårdagens enorma upplevelser men var ändå helt okey. Vi besökte Göremes open air musem och fick se lite kyrkor som var uthuggna i bergen och besök i en mattfabrik.

Kappadokien var en större upplevelse än jag hade vågats hoppa på både jag och Rafie är helnöjda med turen. Att den var gratis och att vi hade 50 % rabatt pa matställena eller gratis även där gjorde min upplevelse bättre. Jag gillar att känna mig lite ViP, men det gör väl alla antar jag :)?

Nu har jag fått en bra dos med Turkisk historia, religon, fått se bergsbyar och städer och helt andra omgivningar än de jag tidigare sett och upplevt i tidigare i Turkiet.

På vägen hem kom Rafie på mig att jag kallade ”lojment” och incekum för ”hemma”. Det kommer aldrig bli mitt hem. Mitt hem kommer alltid finnas i Norrland fast jag bor i USA eller Thailand.

Nu är jag tillbaka i animationens värld och imorgon är det dags för jobb igen. Varför går alltid de lediga dagarna så fort och de man arbetar inte fullt så fort?

En viktig NYHET är att jag kommer komma hem till Gällivare den 18e eller 19e / 8. Jag har ett flyg bokat den 17e till Arlanda. Men vet inte avgångs eller ankomstiderna så det är lite svårt att säga om jag hinner med tåget så att jag är hemma den 18e. Förhoppningsvis.

ps. Jag har lyckats fota grymt fina bilder från turen, men resdagboken vill inte samarbeta så att jag kan ladda upp dem nu, men de kommer snart och lite andra bilder också. (Bilder finns pa resdagboken.se heter samma dar)

ALLA Ni SOM LÄSER, NÅGRA AV ER KAN VÄL SKRiVA EN KOMMENTAR ELLER TVÅ.

TAMAM?! 😉