Nu ar vi tillbaka igen!

Hej svejs!

Nu ar vi akt fran stranderna och ar tillbaka i storstaden igen. Vi akte ju till sodra Kambodja, narmare bestamt till Sihanoukville i lordags morse, det tog bara lite mer an fyra timmar att komma dit sa det var inte sa jobbigt. Val framme mottes vi av en massa moppedister, stallet kryllade av moppar, knappt nagra bilar och heller inte nagra tuk tuk. Sa det blev till att aka bak pa en moppe. Vi ville bo vid stranden sa vi bara kunde knalla dit nar vi vaknade, sa vi vi blev avslappta pa ett stalle dar stranden bara lag ratt over vagen. Rummet var helt okej, det var ett single room men med en stor sang och badrum inne pa rummet. Direkt nar vi kommit dit och lamnat vara vaskor pa rummet gick vi for att ata lunch och direkt efter det kastade vi oss ner till stranden. Innan sa trodde jag att det skulle vara vackert i soder, med kritvit sand och palmer och sant, men i och med att Kambodja ar sa skitigt och att det ligger skrap overallt (eftersom det inte tycks finnas nagra papperskorgar) sa fortar det gladjen lite. Vi hann inte mer an komma ner pa stranden forran vi var omringade av massa manniskor pa stranden som ville salja saker. I synnerhet tjejer. Tjejer som var forbannat duktiga pa att salja! De kom och fragade om man ville kopa frukt, sa man nej sa dem: Later ya? och man sa ja bara for att dem skulle ga, men rackarna kom ihag detta och hade man lovat alltfor manga sa sa de att det inte var good business att gora sa och man fick inte kopa frukt av bara en tjej om man nu ville kopa fler ganger. Sa forsta dagen kopte vi frukt, och av dem vi inte kopte frukt av fick vi kopa armband av. Jag hade lovat en tjej fran borjan att kopa frukt av henne den dagen men jag kopte frukt av en annan, hon paminde sa mycket om mig, for hon blev sa besviken pa mig for att jag kopte saker av dem andra tjejerna att hon sag sa sur ut men samtidigt sa ledsen ut att jag trodde hon skulle grata, sa jag bestamde mig for att kopa frukt av henne dagen efter som kompensation. Den har dagen slutade det med att jag hade kopt en sarong, fatt manikyr och pedikyr(nagot som jag tror kommer leda till nageltrang) sen blev det nagra armband. Vi gjorde inte mycket pa kvallarna forutom at och lag och laste, man var relativt slut efter ha legat pa stranden. Jag blev aven hur brand som helst forsta dagen eftersom jag satt dar mitt i solen i flera timmar, inte och solade direkt men hade hander och fotter upptagna, haha. Ja det var en vacker syn.
Dagen efter gjorde jag som jag sagt, jag kopte frukt av den dar tjejen, bade jag och Jenni gjorde det och hon blev glad. Men du vet konkurrensen ar stor och de andra tjejerna kom och tyckte det blev otroligt orattvisst att vi kopte av bara henne. Sa det blev natt halsband och natt armband till.
Idag satt jag mycket och pratade med en tjej som hette Lily(nar jag skriver kanske det later som om dessa tjejer var jobbiga, visst kanske ibland men de var samtidigt sa underbara)Lily tyckte jag var orattvis for jag hade inte kopt natt av henne sa jag kopte tva armband av henne, armband som de var sa snitsiga pa att gora. Samtdigt satt hennes faster (som dagen innan gjort min manikyr eller vad man kan kalla det) dar och andra slaktingar som hela tiden beromde ens fargval pa armbanden och ens bleka hy. Lily papekade hela tiden hur hon ville vara vit medan jag visade min stekta hud och sa att det inte skulle fungera att bo har och vara vit och hon skrattade och sa men da kan jag ju flytta till Sverige.En gang bytte vi aven hudfarg, haha pa skoj vilket hon tyckte var himla kul. Lily ar tio ar gammal och hon gar i skolan, hon gar i skolan pa kvallstid i den engelska skolan, den kostar henne 5 dollar i manaden. Den kambodjanska skolan ar gratis men den kan Lily inte ga i eftersom den ar pa dagtid och da maste Lily vara pa stranden for att arbeta och fa in pengar till mat och husrum for hennes mamma och hennes attaariga lillebror som aven han gar i skolan. Lily ska bara fa fortsatta ga i skolan i nagon manad till for sen har hennes mamma inte rad att lata henne fortsatta. Lily fragade om jag ville betala hennes skola, men hur garna man an skulle vilja gora det sa tror jag inte det ar ratt satt att gora det pa, i det har fallet tror jag de pengarna hade gatt till annat, till saker som dem prioriterar som viktigare. Klader, mat och husrum. Hyran kostade dem 10 dollar i manaden. Alla som jobbade pa stranden, framst barn var alla sa sammansvettsade som en familj, alla kande alla och framforallt alla kande alla, man tog hand om andras barn, slakten verkar ha stor betydelse, nar man ser detta hur mycket familjen betyder sa forstor man varfor Roda Khmererna misslyckades med att splittra familjer och misslyckades med att fa barnen att glomma sina familjer. Den sammansvettsningen verkar inte ga att knacka sa latt.
Den har dagen fick jag ett armand av Lily som hon sa skulle bringa tur, och hon sa aven att hon hade en present till mig imorgon som jag skulle fa efetrsom det var sista dagen som vi kunde ga till stranden.
Dagen efter gick vi som vanligt ner pa stranden och mottes av barn som ropade: Emma, Jenni. Det var Lily och hennes van. Lily kom med en jattefint inslagen present till mig och hennes van hade en likadan till Jenni, sa dar satt vi och at frukost, med minst fem barn runt bordet och Lilys Faster och nagon annan slakting och oppnade vara paket. Paketet inneholl ett hjarta av plast med en ros inuti som var fylld med parfym och som spelade laten My oh My med Danska bandet Aqua, en grupp det inte hade hort talas om men de kunde saklart sjunga med till refrengen. Vi kramade om tjejerna och tackade sa mycket.
Aven idag kopte vi fruktsallad, men fick val vara lite mer bestamda nu att det bara blev det och inga armband, haha. Men tjejerna kom till och fran till oss och pratade och satt i skuggan med oss eftersom de var sa varma efter de hade gatt runt i solen. Det var inte bara barn som sprang runt utan aven en massa tiggare, manga skadade fran kriget, vissa blinda andra enbenta. Sen fanns det aven kvinnor som gick runt med sina nakna spadbarn pa magen och ryckte i oss, detta var naturligtvis fruktansvart och se. Innan vi gick fran stranden sa traffade vi tjejerna och jag kom ihag att Lily sa att hon hoppades att jag skulle komma tillbaka snart, men jag vet att till Kambodja kommer jag nog aldrig igen!
Idag den 15/2 sa var det dags att resa, presenten var sa stor att vi var tvungna att tyvarr lamna kvar dem, men vi knappte sa klart kort pa dem, och mitt lyckoarmband fran Lily har jag saklart sitter pa armen. Bussen gick halv ett fran Capitol tours huvudkontor nere i stan sa vi var tvungna att aka pa dem dar jakla mopparna igen. Bussen var extremt varm, AC:n fungerade knappt, men jag somnade kvickt eftersom jag haft svart att sova, dels for att jag har last en bok om berattelser fran tiden under roda Khemererna som har etsat sig fast sen for att jag vaknar om natterna for myggbetten och mina vackra brannskador som kliar. Men resan tillbaka till Phnom Pen tog som resan hit lite mer an fyra timmar. Vi bor pa samma hotell som innan vi akte men det fanns tyvarr inga rum med badrum pa rummet vilket jag kan finna lite jobbigt eftersom badrummen pa rummen ar frachare, men men vi blev lovade ett rum med badrum tills imorgon.
Imorgon aker vi till Killing fields och dagen efter sticker vi harifran till Vietnam (Ho Chi Minh) vilket ska bli ganska skont. Nu borjar jag faktiskt bli hungrig, klockan ar har runt sju och senast vi at var runt halv elva sa nu ska det bli gott med mat. Jag ar valdigt mycket till halften vegetarian har eftersom man inte vagar ata kycklingen och ar lite kinkig med kottet. Vietnam blir nog strikt vegetariskt eftersom fagelsjukan harjar dar. Ingen av oss har heller blivit magsjuka an, men det kommer val. Sa mamma nar jag kommer hem skulle det sitta fint med kott och potatisgratang, Pitepalt vill jag ocksa ha innan farskpotatisen kommer, men den fixar jag om du fixar potatisgratangen till jag kommer hem!:)
Ta hand om er alla sa hors vi om ett par dagar!

Ps.Johan om du laser detta vill jag saga grattis i efterskott!!! Ar det du Linda som laser detta far du halsa det fran mig! Ds.