Har efter snart tre veckors tid blivit lite trott pa indierna. De ar ju overallt!! Och inte har de nagon personlig privat sfar, som vi, som man inte inkraktar hos varandra. De ar sa nargangna! Missforsta mig ratt, jag tycker det ar jattemysigt. Men det blir lite mycket efter ett tag. Vi har hamnat pa en del turiststallen, men nu under sommaren ar det mest inhemsk turism. Vi har atit chappatti och geggor sa de star oss upp i halsen.
Kanner mig som en backpacker med distans. Det kanns bra. Kande lycka over att inte se vasterlanningar i borjan. Sa hande incidenten i Gangotri och kylan gjorde mig forkyld. Sen at jag nagot daligt som gjorde mig illamaende en hel natt, kraktes aldrig dock. Har sadan krakfobi att jag inte kan forma till att fa upp nagot aven om jag vet att jag skulle ma battre efterat. Vi var alltsa i Uttarkashi och skulle till Dharamshala. Visste att det var langt. Men hur lang tid det skulle ta kunde vi aldrig ana…
Kom ivag tisdag morgon 5:30. De sa att vi skulle till Dhera Dun (delstatshuvudstad i Uttaranchal). Bussen fortsatte och fortsatte i snigelfart pa den snirklande vagarna i bergen. Efter manga timmar kom det fram att om vi skulle till Dhera Dun skulle vi bytt buss for lange sen. Men ingen fara havdade en snall man, ni kan aka till Arakot, andstationen i Uttarnchal, och darifran till Shimla (delstatshuvudstad i Himachal Pradesh). I Arakot sattes vi i en taxi som tog oss till en stad pa andra sidan gransen sa att vi befann oss i Himachal Pradesh. Rohru hette staden och de skymtar nog sallan vasterlanningar dar. Hade ingen bra kansla dar. Som overallt annars i Indien ser man bara man. Vi har funderat pa var de gommer kvinnorna, eller om det helt enkelt ar ett valdigt overakott pa man. Kvinliga ar de ocksa, mannen. Nastan sa att jag kanner mig manligare an de! Tur att jag gar mest i kjol och har sa pass langt har att jag kan satta upp det, annars hade jag nog tvivlat pa min egen sexualitet 😉 Vi tog in pa ett hotell och for forsta gangen i Indien at vi ickevegitariskt, en kycklingmacka narmare bestamt. Maste erkanna att det smakade gudomligt… Gick upp tidigt och tog en delad taxijeep till Shimla, kostade ungefar likamycket som bussen, men gick lite fortare. I shimla ville vi inte heller stanna. Gick upp i marknaden och at lite. Tog sen en buss till Dharamshala och var framme vid 22-tiden. Ganska mora, men vid gott mod. Dharamshala ar inget annat an en livlig indiska smastad. Mcleod Ganj, 400 meter upp pa bara nagra kilometer, ar platsen dar exiltibetanerna har sitt centrum. Dalai Lama bor har nar han inte ar ute i varlden. McLeod Ganj ar ganska hektiskt och turistiskt. Ytterligare ett par kilometer ut ligger Bhagsu, aven det turisktikt, men lugnare…
Jag inledde detta inlagg med mina tankar om indier. Men jag ville komma till var att efter veckor med indier i knat i bussarna, fragor som aldrig stracker sig langre an var man kommer fran (excuse me mam, which state/country you belong to?), vad man heter (what’s your good name, mam?) och vad man gor (om nagon pratar sa bra engelska) och den ensidiga maten borjar man langta efter nagor annat. Nar dessutom illamaendet gor sig pamind under en forkylning vill ma inget hellre an att anlanda ett stalle som flodar av bananpankakor och hangmattor (vilka bada kannetecknar att backapcker dominerar som gaster… pa gott och ont). Bhagsu ar ett sant stalle. Efer en dag har kanns det fortfarande underbart. Behover inte stalla upp pa fragesport med alla indiska familjer eller posera i alla mojliga konstetellationer for fotagrafering till familjealbumet… Vi kan bara vara, titta pa allt utan att bli stirrade pa och dessutom valja och vraka bland alla denna mat!! Mat vi har atit forr. At potatismos nyss, med spenat och tofu. Mmmmm, gott! Vara magsackar har krympit en aning, sa man far inte ner sa mycket, men vi ahr tillslut lart oss att bestalla bara en ratt och dela… Kanns ynkligt, men det ar sadan sloseri att lamna sa mycket. I Rishikesh vagade vi kanppt aterkomma till en restaurang for att vi lamnat sa mycket en gang… Naval, mat ar gott! Och nu gar det ingen nod pa oss 🙂
Ska kurera forkylningen (hur fasen kan man bli forkyld i Indien pa sommaren..?) och ta det lugnt har nagra dagar. Eventuellt tranar vi lite yoga, men jag vet inte om det ar ratt stalle. De tar hutlosa priser for allt! Andlighet ska inte kosta… man lamnar vad man anser skaligt, tycker jag. Men men, vi ska kolla utbudet. Spelas visst en hel del musik har ocksa. Det ar kul! Kan kanske fa tag pa en gura nagonstan 🙂
Imorn ar det midsommar… Hmm, ingen sill och potatis, men en pannkaka far man val fira med…
GLAD MIDSOMMAR!!
Svara till
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.