Ja, nu har det gått en månad sen vi lämnade den svenska sommaren. En månad fylld av en hel massa nya intryck, möten och platser.. det är en fördjävla härlig känsla att resa runt och upptäcka allt liv som finns runtomkring oss, det är en lyx få får uppleva och jag är bara tacksam att jag fått möjligheten.
Vi har nu åkt från Yucatan halvön, tagit ett snabbstopp i Belize. Där bodde vi på ön Cay Calker som ropade SLOW DOWN MAN.. why stress?? En ö som till hälften var till för genompasserande backpackers som vill läsa igenom några böcker i en hängmatta innan nästa äventyr och till hälften Belize invånare. Vår plan var bl.a. att passa på att snorkla och insupa de sista av Karibien men efter en natt med hård vind och regn som öste ner (så pass så de blev sängbyte efter att taket inte höll för regnet) blev de att packa väskan igen. Måste även erkänna att vi blev småskrajja efter att nyheterna sa att en orkan höll på att bildas vid Venezuelas kust och kanske skulle växa och komma i riktning mot just Belize och Mexiko.Det hade inte kommit ut några varningar men de räckte med aty se väderprognosen (regnregnregn..) och vips så var vi i Guatemala. Tanken var att ta ett kort stopp i Flores (norra Guatemala) för att sedan åka till Honduras. Vi har nu varit i Guatemala 3 veckor och jag är förälskad!!
Flores var en mysig stad som låg på en liten ö omringad av en vacker sjö med klarblått 30 varmt vatten.. där fick vi även se ett av Argentinas reggeaband spela för oss. Därefter tog vi oss skumpandes med minibuss,imponerande ihopknögglande ihop med guatemalborna till Coban och vidare till Semut Champey som är ett stort natureservat. Vi bodde en halvtimmes promenad från Semuc, en plats som fick en att inse hur häftig vår planet är..Från min säng kunde jag blicka ut över det mäktiga gröna landskapet och höra djungelns liv och floden forsa fram några hundra meter ner från där vi bodde, det var MAGISKT. Vid samma flod hoppade vi även ner från en bro på 12 meter. Mitt hjärta har nog aldrig bankat så hårt som då.. men fyfan va häftigt det var!!! Vi gick på rosa moln säkert en timme efter hoppet. 🙂
Efter Semuc tog vi oss till Antigua och vidare till Pana och sedan staden vi nu bott i två v San Pedro och som vi lämnar imorgonbitti. Här har vi tagit 10 dagars privatlektioner i spanska och det har varit otroligt givande! Och då inte bara språket utan jag har även fått större inblick i landets kultur och framförallt Mayakulturen efter att 4 timmar per dag bara få prata om allt mellan himmel och jord med min Mayalärare.
Nu efter att ha fått känna av vardagen i San Pedro även hunnit bestiga en vulkan där toppen ligger på 3200 möh är vi redo att lämna Guatemala. För den här gången. . Men finns mycket som talar för att det inte är sista gången jag sätter min fot i det här landet.
Imorgonvöäntar en 30 h busstripp till Nicaragua något vi både Ser Fram Emot. Får se om senare inlägg är lika positivt inställda till bussturer. .
Innan jag avslutar måste jag bara berätta vad som hända nyss. För en ca timme sedan stod vi utanför vårt lilla hotel på en av alla små kullerstensgator och helt plötsligt ser jag alla gatlampor börja vinga och skallra högt.. Vad händer? Håller någon på och reparerar gatlycktorna längre bort på gatan där de höll på att reparera vägen tidigare idag.. Är det därför de skakar så.. ? Jag börjar titta runt och ser hur alla kring oss börjar rikta sin uppmärksamhet på samma gatolampor. De tar inte många sekunder för mig att förstå att det måste vara jorden som rör på sig.. Lamporna slocknar i några sekunder men tänds strax. Damen i den lilla kiosken ser att vi ser smått skärrade ut :det är ingen fara, helt normalt men småjordbävningar här säger hon. Vi lugnar ner oss lite men väl inne i kiosken pekar samma dam på ett par vattenflaskor på en hylla, jag ser vattnet guppa på ytan.. nu läser jag att epicentret var 16 mil väster om guatemala city och att det var en 6,5 magnitude earthquake. Vi befinner oss 3h sydväst om Guatemala city. Det är som sagt vanligt här men trotts det fick det lilla hjärtat att slå några slag extra i sekunden för en kort stund..
Nu är de dags för sängen å sömn! Tack Guatemala för allt vackert du bjudit på!
Kram på er därhemma!
Saknar er därhemma!