Nej nu kände jag att det var dags att röra på sig.
Så jag och Ior tog tåget till Adelaide. Resan skulle ta 25 h, men jag tyckte att det kunde vara ett perfekt sätt att se lite av Aus.
OCH JöSSES VAD RäTT JAG OCH HADE!!
I en medelhastighet av ca. 85 km/t, kröp vi genom de Eucalyptusklädda kalkstensbergen, som är dolda i en blå dimma, nästan som en slöja…
På vägen nerför bergen så är det oändliga ängar och fält med lavendel och gräs, där får och kor gick obekymrat omkring och betade i den mest fantastiska solnedgång (mycket superlativ men nu är det ingen överdrift) jag sett på länge.
Efter en mindre angenäm natt i ett säte mindre än ena min skinka så vaknade jag till…..
Just det, en ännu mer, nästan larvigt vacker soluppgång.
Där solen reste sig över de rödsandiga platta slätterna…
Kan bara säga att det var ett morgonkaffe jag aldrig kommer att glömma..
Svara till
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.