2483 kilometer på land.

2483 kilometer på land.
Det har varit en lång färd sedan jag senast skrev, över land till Istanbul & sedan flyg en liten bit till Teheran. Tillbaka på marken har vi nu tagit oss en bit in i Pakistan, till Quetta som är provinshuvudstad i Baluchistan.

I Prag började vi couchsurfa, vi bodde hos Ondrej i hans stora & mörka lägenhet. Han visade oss en häftig klubb, några trevliga ölhak, lokala matspecialitéer & promenerade med oss runt i staden. Jag & Liz börjar genast ifrågasätta nödvändigheten av att kliva på en spårvagn eller buss, can’t we walk? är vår ständiga fråga.
Större delen av vår tid i staden tillbringades med att vandra planlöst runt i staden & titta på saker, många fina gamla hus som blev föremål för vår beundran. När vi inte gjorde det satt vi i Ondrejs kök & pratade, Liz kompis Zuzana anslöt sig till vår lilla grupp för ett par nätter & sällskapet var angenämt.
Fridas Traveling Kitchen producerade frukostgröt med sjutton ingredienser & serverade omeletter & grönsaksgrytor till middag. Vi skojar om min packning, innehåller ett kök, peruk & diverse örter men bara två par strumpor för jag vill inte bära i onödan! Min väska är löjligt tung måste jag motvilligt erkänna.

En nattlig tågresa senare befann vi oss i BudaPest, vi gillade staden från första stund. Mycket fint att se (ni märker hur vi väljer att spendera vår tid) & betydligt lugnare än Prag när vi promenerade omkring. Vi stötte på ett hostel fullt av väggmålningar, en ödetomt som täcktes av äng & med målningar på husväggarna, en mysig vintagebutik med en gullig expedit som gav oss tips inför Istanbul, väggar med kulhål i, en automat där du kunde köpa cykelslangar & en fantastisk byggnad som visade sig vara Museum of Applied Arts. Klart värt ett besök om ni har vägarna förbi.

Nattbussen tog oss genom Serbien till Bulgarien & Sofia där vi bara spenderade en dag. Vi kände oss rätt mätta på stad & fann efter lite googlande Vitosha, ett berg son skulle vara tillgängligt med lokaltrafiken. Vägen dit blev inte helt rak men helt rätt. En biljettkontrollant försökte ge oss böter så vi hoppade snabbt av bussen & hamnade rakt på en liten affär som sålde torkad frukt & nötter, vi drar fortfarande fram våra vid det här laget rätt slitna Mr. Almondpåsar när vi ska handla något dylikt. Sedan åkte vi lite buss & promenerade rakt in på en frukt- & grönsaksmarknad, kan jämställas med himmelriket i våra ögon. Vackra auberginer, roliga rötter, inlagd gurka & grillad pumpa upplevdes innan vi fortsatte vår färd.
Vitosha mountain välkomnade oss med rent klart mycket gott vatten & träd i prunkande höstfärger. Vi gick uppåt uppåt uppåt i väldigt vacker natur men hade svårt att få någon riktigt bra utsikt genom lövverket. Glädjen blev därför stor när vi stötte på ett torn, det var till en linbana som gått färdigt för säsongen & vi kastade våra väskor ifrån oss & började klättra uppåt. Jag var snart en bra bit över trädtopparna & hejade på Liz som tyckte att det var ganska utmanande att bege sig så långt från marken. Tillslut stod vi tillsammans & tog selfies med Sofia, bergen & del grön-gul-röda skogen i bakgrunden. Solen lös & livet var lika fantastiskt som alla andra dagar på vår resa.Vi vet inte varför men vi var inte några favoriter hos personalen på bussen mellan BudaPest & Sofia, detsamma gällde värden som jobbade mellan Sofia & Istanbul. Han sa att ”you two are problem” när vi ville passa på att kissa under ett kortare stopp. Toalett på bussen är vid det här laget en lyx som känns mycket avlägsen, däremot delas det ut vatten, kakor, bullar & vidriga juicer vart vi än åker.
I Istanbul väntade min vän Cem som visade oss runt & presenterade oss för sina vänner där vi även fick bo. Först hos Oguz (med ett tyst g, sådana har de i det turkiska språket) som tog med oss till sin arbetsplats, ett universitet, där det fanns både magnifik utsikt & en örtträdgård som vi försåg oss av. På nätterna spelade vi Wii, ett spökfångarspel var klar favorit.
Istanbul är stort & kompakt, mycket folk men bara en Segway (visste ni att det är ett populärt sätt att turista?) & dessutom gott om katter & hundar. Vi åt middag på en restaurang som serverade grillade leverbitar på spett med picklad lök & kål, färska örter, grillad tomat, sallad, stekt lök, citron, chili, rå lök, tomatsalsa & säkert något mer som jag hunnit glömma. Vi provsmakade femton olika sorters turkish delight, fikade på olika anarkistkafeér, vandrade genom bazarer, åkte båt mellan Europa & Asien, var inne i en otroligt vacker moské där vi även såg en man som satt plastpåsen avsedd att bära sina skor i på huvudet & provade massor med olika maträtter eftersom det tydligen är vad turkarna är stoltast över & gör bäst. Plus att Liz & jag älskar mat, Fridas Traveling Kitchen gästspelade även här med goda betyg från alla inblandade.

Nu är timmen sen & hur gärna jag än vilk berätta om resten av vägen hit får det vänta, imorgon hoppas vi få besöka en eller annan naturskön plats men det går inte utan lite kamp så säkrast att få lite sömn.

Många nöjda kramar till er alla, berätta gärna lite vad ni har för er!