Baktidsfakta och framtidsplaner.

Senast lamnade jag er alltsa i Kunming (se foregande inlagg) nar vi checkat in pa The Hump.
Dar ser jag helt plotsligt ett bekant ansikte – Riki som vi traffade pa Camellia (ett annat hostel i Kunming) for tva ar sen! Gissa om vi blev jatteforvanade allihopa men det var valdigt roligt att traffa honom igen.
Sen gick vi runt i Kunming i tva dagar, jag och Linda gjorde nya stickers och vi satt pa internetcafe manga langa timmar, det var mycket mysigt med soffor framfor datorerna. Den tredje dagen kom Tim, Lindas kompis som hon traffade i Kina nar hon var har kring nyar och sedan akte till Filippinerna och volontarjobbade med. Linda akte och motte honom pa tagstationen medans jag och Tor gick till Camellia for att fraga lite om Laos.
Nar vi kom tillbaka till The Hump var alla Lindas saker borta och sa var aven Linda (med min mobil och mina stickers) och ingen lapp stod att finna. Jag fragade personalen om hon bytt rum och de sa att hon checkat ut och lamnat staller. Jag blev sa arg! Bestamde genast att jag och Tor skulle dra vidare till Dali nasta dag. Linda tankte jag inte forlata pa lange nar hon sa uppenbart bara struntade i mig och drog. ARG!!
Nar jag och Tor satt och ute pa takterassen och muttade som bast dok dock Linda upp med Tim i slaptag (jag tankte fortfarande inte forlata henne for att hon bytt hostel utan att ens lamna en lapp) och undrade om jag sett hennes lapp? Vilken lapp?!?! Fanns minsann ingen lapp nar jag tittade i rummet. Det visade sig att de trots allt bara hade bytt rum och att Linda lagt in en lapp medans vi var ute andra gangen. Alla var vanner och glada och vi drack manga ol.
Nastfoljande dag (13e) tog jag och Linda tre kartor med stickers medan pojkarna fick roa sig pa egen hand. Efter lunch pa City Cafe akte vi till Dali med buss. Vi kom fram pa kvallen och gick direkt till Guesthouse no 5 dar jag och Linda bodde forra gangen vi var i Dali. Det visade sig att vara fina rum pa baksidan var upptagna sa vi fick tva andra dubbelrum istallet med lofte om att kunna byta nastfoljande dag. Rummen var forskrackaliga! (Titta alltid pa rummet forst, titta alltid pa rummet forst!) Taken buktade, tapetrna var mogliga och sangarna smala och knarriga. Inte mysigt alls. Vi flyttade direkt efter frukost nasta morgon (14e). Birdnest fick den aran. Det ar ett jattemysigt stalle med en stor hund (Grand Danois) som lufsar runt i lokalerna. Denna dagen tittade vi ocksa pa pagodorna och hittade mysiga smagator. Pa kvallen at vi pa en indisk restaurang, gott fast deras Burmesiska drinkar var ingen hojdare. Sen gick vi till Lazy Lizzard dar vi tog en ol och fick smaka pa den tyske agarens egengjorde ingafars- och kardemummabrannvin. Mycket gott!
Nasta dag (15:e) tog vi med oss vara sma ryggsackar med det nodvandigaste – med undantag for Tim som lamnade sin lilla ryggsack med det onodigaste och tog med sin stora ryggsack – och begav oss uppfpr berget. Jag och Linda pa hast och Tim och Tor till fots. Hast kanske later slott men tank er sjalva att behova sta i faltsits i 1-1,5 timmar! Traningsvarken var inte nadig dagen efter. Uppe pa berget spenderade vi ett par harliga dagar pa ett mysigt hostel med underbar mat och fantastisk utsikt. Vi gick runt pa berget och tittade pa utsikten och vattenfall och klattrade pa livsfarliga stallen. Nerfor (17:e) tog vi hastar igen (jag och Linda alltsa, pojkarna gick) och det var jattelaskigt! Superbrant och de dar stackars sma ponnysarna. Ojojoj, men det gick bra, vi kom ner i en bit och pa Birdnest vantade oss Tim och Tor med kall ol. Vi tog tacksamt emot och gick sedan och fikade goda kakor innan det var dags for en, tyvarr, dyr och trakig middag pa den nya vegetariska restaurangen. Buddahs Abonde som jag och Linda at pa senast – som var helt underbar med fantastisk mat – fanns inte kvar lange. I Dali bestar ingenting sarskilt lange.
Fran Dali tog vi oss vidare hit till Tengchong (18:e) med buss. En lang och slingrig vag som gjorde Linda aksjuk och Tor trott i huvudet. Har ar det bara underbart, vi bor pa ett jattemysigt litet hostel dar vi ar de enda gasterna och agarna (Taylor och Shirley) ar supergulliga. Taylor lagar jattegod middag at oss varje kvall. Vi far nya overraskning varje dag, gronsaker som vi inte ens hort talas om forut och allting ar smaskens. Har finns inga andra turister, de enda var ett aldre par som Tim och Linda sag en kvall. Tva vita pa en vecka ar inte illa pinkat!
Vi har badat i varma kallor, gatt i berg, sett pa mycket film, handlat pa en statlig affar, vandrat runt i stan, gjort lite billigt shopping, postat vykort (fem frimarken pa varje, ett riktigt hastjobb!) och bara vandrat runt. Den statliga affaren var valdigt spannande, det var dammigt och inga som handlade dar. Forut var det dessa affarer som fanns, de bestamde modet for folket. Man kunde kopa glasogon, klader, tyger, skor, leksaker m.m. Tor koptr tva snygga langarmade trojor for 8 yuan (knappt 8sek) styck och jag kopte ett par skor for samma pris. Strumpor kostade 2 yuan paret och 2,5 meter tyg 14 yuan. Forut hade de dehar afferarne overallt i landet men nu har de flesta stangt ner och sa lar aven den har gora inom en snart framtid.
Linda och Tim haller pa att skaffa sig jobb som engelskalarare har och jag och Tor haller pa att skaffa en bussbiljett till Lijiang imorgon. Vi aker dit, sedan till Kunming och darifran till Laos. Loas har vi tyvarr inte sa mycket tid till som man skulle onska men det ska bli spannande att se det. Sen aker vi till Thailand dar jag en eller annan dag satter Tor pa ett plan till Sverige. (Dar jag hoppas att han ska lida stor nod och sakna mig massor for att snarast satta sig sjalv pa ett plan tillbaka) Nar det ar gjort reser jag sjalv ett tag, ser Thailand och Laos och vem vet vad.
Linda trivs forhoppningsvis med att bo och jobba har och ar kvar ett langre tag. Nar jag trottnat pa att resa sjalv kommer jag tillbaka hit, bor har och jobbar som engelskalarare med henne. Vi lar oss kinesiska och trivs. Kanske borjar turisterna komma hit och da tar vi dyra pengar for att ge dem guidade turer i bergen. Vi lar kanna stan och alla alskar oss. Nar vi trottnat pa det livet koper vi varsin hast och rider runt i vastra kina. Sa vi far se nar jag aterkommer till Svea rike, det kan ta valdigt lang tid om allting gar som planerat. Ni far komma och halsa pa mig nar ni vill!

Manga kramar och pussar.