Dag 41 – Chockernas chock

Nar man sitter pa en Tibetansk restaurang i en liten stad i Kina ar det inte det forsta man forvantar sig. Okej, det finns en hel del andra vita har, det ar ett ganska turistigt stalle det har och vi hade faktiskt sett en orienteringskontroll tva ganger under dagen. Men anda, utsikten fran matbordet forvantas inte vara den ena svettiga traningsoverallsryggen efter den andra markt Jarfalla, Malmo, Taby och defenitivt inte Kvarnsveden! Gissa om vi blev forvanade, chockade och nyfikna. Vi foljde efter de flasande loparna och hamnade pa torget i utkanten av gamla stan dar vi bor, hittade en stooor banderoll som det stod ”Finish” pa och framfor den, saklart, ett bord med en svensk kille bakom. Det ar tydligen sa att varje ar ordnas en Nordisk orienteringsfestival i Yunnan (den provins av Kina som vi befinner oss i) och vi lyckas komma till just den stad den befinner sig i just i ar. Sammantraffande pa hog niva… Som tur ar aker de harifran i overmorgon sa vi behover inte omges av dem sa lange, skont! Vi avskyr andra svenskar, Linda och jag. De kan halla sig i Sverige, lang bort fran oss!
:
Jag mar nastan bra nu, har skurit ner till en meter papper i timmen och kliver glatt upp vid nio pa morgonen. Tror nog att diverse piller med knalliga farger gjorde susen! (Men sakert inte sa susigt som Apis/Belladonna skulle varit mamma lilla 🙂 ) Linda daremot tog inga laskiga piller till att borja med och ligger lite efter i tillfriskningsprocessen men kommer nog snart! Jag tar hand om henne sa gott jag kan, ger henne piller i orange och blatt, bestaller frukost och hamtar lunch efter basta formaga.
:
Lijiang ar annars som Dali, fast annu mer. Det ar sa vackert att det gor ont! Gatorna ar sma och vindlande, husen ett anda gytter. Det ar inga system alls (forstar att de har orientering har, bra plats) och folk med daligt lokalsinne bor nog rulla ut ett garnnystan efter sig sa de hittar hem igen. Husen ar sma underverk och overallt saljs det vackra saker. Bjallror finns i ungefar var femte affar och det ar sa svart att lata bli! Billigt billigt billigt…men jag har redan, hundra stycken sakert.
:
Om ni vill ha ett vykort far ni lamna er adress i en kommentar har, jag litar valdigt hart pa svenska postvasendet och reser med en mycket ofullstandig adressbok. Vissa kort kanske blir lite problematiska men ”Saresgatan, Vid Soltorg, Samma hus som pizzerian, Borlange” borde val racka for vilken brevbarare som helst?
:
Manga kramar!