Miljonaer!

En laerd och vis person berattade nyligen for mig att forr kallade vi personer fran Ghana for ghaneser men idag ska vi egentligen saega ghanan och det ar ju bra att veta… men vad sager man egentligen om en person fran Burkina Faso; burkina fasoan, burkines, burkinan el kanske burkina fasones? Det kaenns som att mojligheterna ar oandliga fast pa engelska heter det iaf Burkinabe…. som ni maerker sa dyker det upp en hel del existensiella fragor och funderingar nar man ar ute och backpackar som jag rakar vara.

Senast jag skrev var jag ju pa vaeg till FESPACO, den afrikanska filmfestivalen i Ouaga, Burkinas huvudstad. Som jag litegrann befarade blev det aldrig nagon roed matta vid min ankomst men daremot lite svart att hitta ett hotellrum eftersom det var osedvanligt manga turister dar i staden. Till sist loeste sig aven rumsfragan och jag kunde ta del av vad Ouaga har att erbjuda… vilket egentligen inte ar sa mycket utan det ar snarare en ganska ful och ointressant huvudstad, fast just under filmfestivalen lever den upp lite iallafall. I lordags eftermiddag var den stora invigningen pa en fotbollsstadion dar bl a Salif Keita upptradde. Salif ar en albino fran Mali och han ar ett av dom absolut stoersta namnen inom Vastafrikansk musik. Invigningen skulle borja kl 17 men jag raeknade inte med att den skulle borja i tid samt att jag var lite sloe dar pa eftermiddan. Darfor kom jag till stadion ganska exakt kl 17 fast da hade invigningen redan borjat. For att komma in pa stadion var det stora trappor man maste ta sig upp for men det var ett enormt tryck med folk sa jag ville inte ens forsoka komma in. Fick aven se hart trangda poliser ga loss med batonger och skaerp for att skingra folk och laetta pa trycket. Folk verkade dock tycka det hela var raett roligt sa dom atergick snabbt till att trycka pa igen. Sjaelv akte jag in till centrum istallet. Fick dagen efter hoera att tva manniskor hade omkommit i samband med invigningen, om dom sedan foell fran hoega hojder eller klaemdes ihjael vet jag inte men tragiskt ar det iallafall.

Nagon film blev det sedan inte pa lordagskvallen for mig men daremot tva filmer pa sondagen. Den ena var fran jamaika dock och utom tavlan. Den var en ganska lattviktig film som jag inte forstod varfor den var inbjuden. Den andra filmen dock var med och tavlade och var fran Sydafrika. Dom hade tagit operan Carmen och forflyttat handlingen till en sydafrikansk kakstad i modern tid och spraket var pa ett sydafrikanskt klicksprak. Filmen var OK men kanske i langsta laget. Knappast nagon storre publikdragare i Sverige dock. En intressant ide iaf.

Samma kvaell som jag floeg fran Etiopien till Mali, dvs 7 februari, var den senaste gangen jag pratade med eller ens sag eller hoerde en svensk. Jag pratade da med en svensk frilansjournalist som var i Etiopien for att goera ett TV-reportage om Bob Marley-firandet. I lordags traffade jag ett helt gaeng med svenskar nar jag gick in pa en restaurang for att ata lunch. Kan ni gissa vem den forsta svensken jag sag var…. jomenvisst, den svenska journalisten fran Addis. Efter Etiopien hade hon akt hem till Sverige och vael hemma igen sa bestamde hon sig for att aka till Ouaga for att tillsammans med andra medlemmar i en intresseforening for afrikansk film narvara vid filmfestivalen. Det var ett riktigt roligt sammantraffande och det var kul att fa prata lite svenska igen efter nastan tre veckor med en massa fransktalande.

Aven om folket i Burkina har lurats att tro att dom pratar ett viktigt och anvandbart sprak genom att dom kan franska (istallet for engelska) sa kan man anda imponeras over deras sprakkunskaper. Manga kan flera inhemska sprak fast det finns iofs runt 60 lokala sprak for dom att vaelja bland. Min guide pa vandringen i Mali sa sig till exempel kunna 10 lokala sprak samt franska, spanska och engelska…

I mandags kande jag mig fardig med den francophona varlden och begav mig over graensen till Ghana. Jag hade endast hoert gott om Ghana sa forvantningarna var ganska hoega men an sa lange har dom infriats. DEt var verkligen skoent att komma till ett land dar dom flesta forstar engelska. Vidare var det ofta att dom som tog kontakt i Mali och Burkina valdigt ofta ville bli en avlonad guide nar man vandrade runt i en stad. Hade dom inte ngon annan anledning/kunskap att locka med sa tyckte dom att man skulle anlita just dom for att man darigenom skulle kunna fa vandra ifred utan att andra ”guider” skulle antasta en. Haer i Ghana har folk varit vanligare och inte en enda har forsokt fa bli min guide. Daremot har det haent att man fatt sallskap av nyfikna och/eller sallskapssjuka personer och om denne nagon sedan saetter sig och stirrar over ens axel nar man sitter och surfar pa internetcafeet gor inte det mig sa mycket. Mali och Burkina Faso ar del av en valutazon dar valutan forkortas CFA. DEn ar idag knuten till Euron och forr var den knuten till franska franc. Valutan i Ghana heter Cedi och ar inte alls lika stabil utan den tappar varde hela tiden pga inflationen. Nar jag vid ankomsten vaxlade in 100 Euro blev jag genast miljonar med mina 1,2 miljoner Cedis. Eftersom Ghana dessutom ar valdigt billigt och det ar ganska stor skillnad gentemot Burkina och Mali sa inte bara AR man miljonar utan man kan dessutom KAENNA sig som en miljonar. Eftersom den storsta sedeln som finns haer ar vaerd bara ca 1,5 Euro sa har bankerna plastpasar som dom kan ge till sina kunder sa att dom kan fa med sig sedelbuntarna.

Jag kom in till Tamale dar jag stannade en natt. I tisdags for jag till Mole nationalpark. Aven om det finns nastan 90 daggdjursarter i den parken ar dom inte alls i lika stora koncentrationer som i vissa parker i ostra och sodra Afrika. Hotellet dar jag bodde i parken ligger pa en hoejd som overblickar tva vattenhal. Till dessa vattenhal kommer grupper av elefanter och svalkar sig varje dag sa haer mot slutet av torrperioden. Dels kunde man se elefanterna uppifran hotellets terrass men man kunde aven ge sig ut pa en walking safari och komma riktigt naera elefanterna. Regeln var att man inte skulle ga narmre an 50 meter. Tydligen ar det bara pa ett fatal staellen i Afrika man kan fa vandra till fots i narheten av elefanter. Vi hade en park-vakt med oss men hans artbossa till gevar skulle knappast kunna stoppa en rusande elefant. Det var iaf kul att fa se elefanter pa sa naera hall igen(jag har nog sett elefanter narmre forut men da sittandes i en jeep). Forutom elefanterna sag vi nagra olika antiloptyper, vartsvin, babianer samt nagon krokodil som snabbt gled ner i vattnet nar vi narmade oss.

Igar steg jag upp kl 04 for att ta bussen fran nationalparken. Via en massa byten till minbussar och taxis, ett vattenfall och en skog full av heliga apor kunde jag vid 20.30-tiden checka in pa ett hotell i Kumasi vilket ar den naest storsta staden haer i landet. Haer blir jag nog tills pa mandag da jag antagligen aker till kusten. I helgen kan det nog bli bade en och tva fotbollsmatcher.

Vi svenskar brukar ju tycka om att diskutera vader sa for att komma med mitt bidrag till debatten kan jag ju beratta att i onsdags nar jag var dar i nationalparken sa var det 40 grader i skuggan pa eftermiddan och ca 35 grader kl 8 pa kvallen. DEtta ihop med en betydligt hogre luftfuktighet an i Burkina och Mali gor att man svettas floder. Igar var det svalare dock och pa kvallen kom det en riktig stortskur haer i Kumasi, ev blir det en tidig start pa regnperioden, vi far se. Med tanke pa hur varmt det ar i dessa lander ar det svart att forsta hur det kan uppsta en moss-kultur men flera ”coola” killar springer omkring med mossor trots varmen.

Naehae, nu ar det dags for mig att ta lite helgledigt.

Vi hores sakert snart igen!