Vaersta graden av boeg-noja…

Bonjour!

Torsdag och klockan ar 11.00 i Malis huvudstad Bamako. Om 5 timmar ska jag ge mig ut pa en bussresa till det legendomspunna Timbuktu som om jag har tur bara blir 24 timmar lang…. Hmm, vi far vael se hur komforten blir dessutom. Det kaenns iaf som att resan verkligen borjat nu. Det ar ju trots allt Vastafrika som var mitt huvudmal hela tiden, Etiopien passade jag ju bara pa att besoka eftersom jag anda kunde gora det gratis eftersom jag floeg med Ethiopian Airlines. Dessutom kaenns Mali som mycket mera Afrika an Etiopien. Medans Etiopien trots allt var ganska lugnt sa ar Mali betydligt mycket mer kaos, biltutor, kommers och ett myller av folk som ar pa vaeg nanstans. Det ar en gigantisk skillnad pa hur mycket fordon det finns i huvudstaderna och haer i Bamako ar det ett myller av mopeder och motorcyklar.

Jag hoell dock inte pa att komma till Bamako overhuvudtaget. Planet skulle namligen lamna Addis kl 01.50 natten mellan mandag och tisdag varfor jag tanker att det skulle vara gott om tid om jag akte fran hotellet vid 23-tiden. Kl 22 kom hotellagaren upp till mitt rum och meddelade att dom hade ringt fran flygbolaget och meddelat att avgangen var flyttad till kl 9. Perfekt tankte jag och la mig att sova efter att ha staellt alarmet pa 06. Snacka om att jag var yrvaken naer nattvakten knackade pa min dorr bara nagon timme senare och undrade om jag inte skulle aka till flygplatsen snart. Efter lite efterforskningar visade det sig namligen att dom hade angett den nya tiden enligt det etiopiska saettet att ange tider vilket da innebar kl 03 enligt den klocka vi trakiga och rationella vasterlanningar anvander. Ingen skada skedd dock utan jag hann enkelt till flygplatsen. Dar var incheckningen ungefar sa oordnad som man kunde forestalla sig. Detta gjorde dock inget med tanke pa att nar jag kom ombord pa planet visade det sig att jag hade blivit uppgraderad till Businessclass och DET ar verkligen nagot man skulle kunna vaenja sig vid. Oerhort skoen fatolj samt verkligt god service. Detta var forsta gangen nagonsin som jag blev uppgraderad. Far bara hoppas att den andra sak som aldrig haent mig, namligen att bagaget kommer bort later vaenta pa sig ett tag till….

Innan jag borjar beratta om Mali kanske ni undrar hur konserten i sondags var. Jo, for mig personligen blev den iaf en anti-klimax. Jag vaknade namligen upp kl 4 pa morgonen magsjuk IGEN. Till skillnad fran dom tidigare gangerna sa gav det inte med sig efter nagon timme utan jag fick springa pa toa under i stort sett hela dagen. Jag letade mig dock ner till konsertomradet runt 16-tiden. Allt hade varit kraftigt forsenat men det var nagon artist som spelade da. Eftersom jag var raett matt av mig samt jag var lite osaker pa hur stora folkmassor beter sig i Afrika sa hoell jag mig valdigt langt bak varfor det var svart att se vad som haende framme vid scenen. Det var valdigt mycket folk som roade sig iaf men om det var dom 300 000 som Expressen skrev om i mandags vete tusan. Efter nagra timmars konsertnarvaro borjade det bli kallt samtidigt som jag kaende mig maett pa underhallningen. Akte darfor tillbaks till hotellet dar jag kunde se Bobbans soner borja sin spelning. Enligt vissa reggae-kannare jag pratade med ar dom inte ens vidare bra och nar dom dessutom borjade sin spelning med tre trakiga latar gick jag och la mig istallet…. himla tur att denna konserten inte var huvudanledningen till mitt Etiopien-besok 🙂

Bamako ar en valdigt varm, hektisk och smutsig stad som fyller upp nasan med damm blixtsnabbt. Det finns inte mycket att se haer heller forutom energin som folket utstralar samt givetvis musiken som Mali ar kaend foer. Det ska dock bli skoent att lamna i eftermiddag och jag kommer troligtvis inte tillbaks hit. Igar sa var det en lokal snubbe som guidade mig runt. Jag vet inte hur han kom in pa det men han ar iaf en nybliven muslim (runt 90procent av befolkningen i landet ar muslimer) och forst sa han att han inte tror att Bin Ladin verkligen lag bakom 11 september-attackerna eftersom han tror inte att araber skulle ha kunskapen och formagan att genomfora detta. Han trodde istallet att det var nagra amerikaner som hade gjort det. Sedan fortsatte han med att aven om han fick visum till USA skulle han inte aka dit. Anledningen till detta ar att han hoert att det finns boegar dar, ve och fasa. Denna afrikan ar helt overtygad om att nagon homosexualitet inte finns i Afrika. Nar jag forsokte forklara att i Europa ar vi annu mer liberala vad galler homosexualitet sa blev han tamligen tyst…. antar att jag har omvant EN manniska iaf fran att vilja emigrera. Savitt jag kunde forsta honom ar impotens troligaste orsaken till att maen blir homosexuella…. Hmm, jag tror det finns lite folkbildning att ta hand om haer nere men jag tror nog jag overlater det med varm hand at nagon annan…. eller sa kanske dom ar lyckligare av att fa leva vidare i sin lilla ankdamm 🙂

Nu ar det nog dags for mig att ga och handla lite snacks till bussresan och forbereda mig lite mentalt infor den. Far vael hoppas det finns nagon engelsktalande pa bussen sa man stambanden inte torkar ihop totalt under resan och dess (forhoppningsvis) flitigt forekommande raster.

Au revoir!

U