Luang Prabang i Laos

Vi har nu hamnat i den mycket mysiga lilla staden Luang Prabang i mellersta delen av norra Laos. Staden finns med på UNESCO:s världsarvslista och detta främst pga alla hus från 1900-talets första sekel i fransk arkitektur samt alla tempel.Här är en lugn atmosfär och människorna är mycket trevliga och glada.

Resan hit var ett riktigt äventyr. Med båt åkte vi i två dagar på Mekongfloden (det finns inga vägar). Trots att resan spenderades på trånga träsoffor, två gånger sju timmar, var den trevlig. Naturen omkring Mekongfloden är vidunderlig med höga berg och djungelliknande växtlighet. Här och var låg någon liten hydda som beboddes av fiskare och småjordbrukare.

Resan startade halvbra. Efter att ha färdats några timmar styrde kaptenen in båten till stranden då propellern vara trasig. Vi gick i land och väntade. Från en by i närheten kom många människor och tittade intresserat på oss västerlänningar. Vi tänkte att vi skulle vara tvungna att övernatta i en hydda, men efter en timme kom en annan båt och hämtade upp oss.

Vi övernattade i en liten stad, eller rättare sagt en by som bestod av en lång slingrig gata med skjul längs med kanterna. Vi tog in på ett mycket enkelt guesthouse for 8 kronor per person (billigast hittills). Då vi inte hade några Laos -Kip (valutan)var vi tvungna att betala allt i bath och fick vaxeln i Kip. Naturligtvis forsökte de lura oss hela tiden. Vi åt middag på en skum restaurang med lutande bord med en påtand australiensare som säkert trivdes i Laos då de erbjöd oss röka hela tiden. Jag delade rum med en dansk tjej, Ester, som vi ocksa träffat tidigare i Chiang Mai.

Vid niotiden fick vi överraskningen att strömmen stängdes av (pga att spara energi) och det blev kolsvart på guesthouset. De kom dock in med stearinljus. Ganska mysigt faktiskt att gå ned till toan i källaren med ett stearinljus i handen och duscha i det skenet.

Dagen därpa gick vi till hamnen igen och hoppade på båten. Vi var rätt trötta då oidentifierade djur hade stört oss under natten med ljud från tak och väggar.

När vi igår kom fram till slutdestinationen Luang Prabang hade vi ordentlig träsmak i bakarna och var glada över att äntligen få fast mark under fötterna. Vi tog in på ett hotell för 1,5 dollar per person innan vi njöt av en middag på en fransk restaurang och kollade in nattmarknaden. Da Christinas ena fot svullnat upp pga av ett insektsbett gick vi till sjukhuset. De ringde där efter läkaren som kom efter fem minuter på sin moppe. Det ska inte vara någon fara med henne, men hon fick en hög med färgglada piller. När vi frågade doktorn om malariarisken i landet tyckte han att vi skulle äta malariamedicin. Vi köpte en uppsattning för 10 kr (i Sverige kostar de 750 kr!) och började knapra.

Idag har regnet bara öst ned så vi skjuter upp våra planer att hyra mopeder och åka till ett vattenfall till imorgon. Idag blir det nog endast ett museumbesök och kortspel på något cafe.

Nästa plats vi besöker blir nog Vang Vieng innan huvudstaden Vientiane nås om några dagar.