Ulaan Baator, längst bort i Långbortistan

Efter ännu en lång tågresa (på 27 timmar) har vi nu kommit till Mongoliets huvudstad Ulan Batar. Landet som ligger inklämt mellan Ryssland och Kina har 2,6 miljoner invånare, varav 700 000 bor i huvudstaden.

Vi bor hos en familj som hyr ut några rum i sitt hus som ligger i den gamla delen av staden. Området är beläget på en höjd bara några hundra meter ifrån de nyare delarna av staden och vi blickar ut över höghus och neon. Området ser pa håll ut som ett slumområde utanför Johannesburg, med små hus och leriga vägar omgärdade av höga plank. En sak skiljer sig dock, varje familj, och då menar jag alla, har på sin tomt en jurta (ett boningstält)(vissa har bara en jurta och inget mer). Många eldar med ved i sina jurtor så en lukt av eldrök ligger över hela staden.

Vi har idag gjort stan som är väldigt intressant och inte liknar nagon annan huvudstad som jag tidigare har sett. Har osar en framåtanda och nya fina höghus håller på att byggas. Mongolerna verkar vara mycket trendmedvetna och springer runt i modekläder pratandes i sina mobiltelefoner. Ulan Batar ger dock ingen sann bild av Mongoliet, där många fortfarande är nomader och lever på samma vis som de de gjort i 2000 år.

Imogon tänkte vi ta en lokalbuss ett tiotal mil ut till en nationalpark och prova på nomadlivet för ett par dagar och bo i en jurta. Ska bli riktigt spännande.