Den 7/4 lämnade vi paradiset på Koh Lanta för att söka efter alla de vykortsvackra platserna vi fått för oss skulle finnas på Phi Phi Islands. Båten från Lanta tog ca två timmar och var ganska angenäm, därefter började helvetet…
När vi hoppade av färjan vid piren blev vi anfallna av profithungriga människor som försökte sälja allt från sin egen mormor till boende, drinkar, fester, flickor, pojkar m.m. Vi gjorde som vi brukar göra; stirra rakt fram, le och tacka nej med ett outsinligt tålamod. Men trots detta var det en särdeles efterhängsen kvinna som fortsatte tjata om hennes guesthouse som skulle vara det bästa och billigaste på hela ön. Att priset på ett rum utan aircondition kostade nästan dubbelt så mycket som vår fina bungalow på Lanta viftade hon bara bort. 900 Baht ville hon ha för ett litet rum med fläkt och hon svor på sin familj och sina döda föräldrar att vi inte skulle hitta något billigare på hela denna gudsförgäta ö.
Cyniska som vi är lämnade vi henne åt sitt öde och letade på egen hand. Det skulle visa sig att man kunde komma undan med halva det pris hon hade sagt… Så mycket betydde hennes familj och avlidna!
Hela Phi Phi Island andades supa-o-slåss-på-lördag-atmosfär och om vi stannade upp ett ögonblick på gatan kunde man höra fler svenska röster än thailändare. Det var som att komma till det hippaste stället i Mellbystrand i Sverige mitt under värsta fylleslaget. Behöver jag ens nämna att vi inte uppskattade detta efter den lugna och avslappnade stämningen på Koh Lanta?
Efter en halvtimme var jag och Johan överrens. Vi tar en dagstur FRÅN ön dagen därpå och sedan lämnar vi ön med första färjan den andra morgonen. Så blev det också. Andra dagen spenderade vi ombord på en båt som kryssade runt kring de närliggande småöarna. Från båten kunde vi snorkla, bada och ha det gott i solen. Och efter den andra natten tog vi morgonfärjan till Phuket. Det var med lättnad vi såg Phi Phi försvinna i diset bakom oss!
Nu befinner vi oss alltså i Phuket, eller rättare sagt vid en liten strand en bit ifrån staden Phuket. Det finns fortfarande en hel del turister och en mängd skyltar som lovar allt från svensk mat till dalahästar och svenska tidningar, men det är ändå betydligt bättre än Phi Phi.
Vi stannar dock bara en natt här innan vi överger allt vad hav och stränder heter för att ge oss upp i det nordliga inlandet. Vi ska till en gammal stad som heter Chiang Mai där vi förhoppningsvis kan hitta lite kultur och äkta thai-känsla. Bort med allt vad svensk charter heter. Usch!
Vi hittade dock en kul sak på Phi Phi. Det är skylten som vi tagit en bild på och lagt ut här på sidan. Med så många svenskar på ön kan man ju tycka att någon kunde berättat för detta tvätteriet vad deras reklamskylt egentligen lovar…
Håll hårt i dalahästarna så hörs vi snart igen!
// Henrik o Johan
Svara till
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.